Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3971
Ligni’t—Liksidig.
3972
nerligen känsliga färgreaktioner, kan man
genom dessa skilja träpapper från
»träfritt» sådant, t. ex. genom att fukta det
med saltsyra och floroglycin, då det
trä-haltiga papperet blir rött.
Ligni’t. Se Brunkol!
Ligorio [ligå’riåj, P i r r o, f. omkr.
1500, d. 1583. It. arkitekt, skaparen av
den berömda Villa d’Este i Tivoli, ett av
den it. senrenässansens vackraste verk.
LigroPn. Se Bergolja!
Ligthart [li’chthart], G e r a r d Jan, f.
1859, d. 1916. Holländsk skolman och
pedagogisk förf., som verkat för en
reformering av undervisningsväsendet,
åsyftande koncentration i studierna och
uppodling av barnens självverksamhet. Av L:s
skrifter föreligga på sv. bl. a. Om
uppfostran (1910) och Ur det verkliga livet
(1917—20).
Ligu’rer. Folkslag av ovisst ursprung,
troligen ej indoeuropeiskt, som fordom
bodde i Italiens n. v. delar och s.
Frankrike, d. v. s. kring Genuabukten. Deras
land erövrades av romarna omkr. 180 f.
Kr.
Ligu’rien. Landskap i n. v. Italien.
Ligu’riska Alperna. Sydligaste delen
av Väst-Alpernas inre zon, mellan
Havs-Alperna och Apenninerna. L. A.
uppbyggas av lagrade bergarter från karbon- till
juratiden och ha toppar till omkr. 2 600
m. ö. h.
Ligu’sticum. Växtsläkte (fam.
Umbelli’-ferce) med en sv. art (L. sco’ticum el.
Halo’scias sco’ticum, Strandfloka), en
strandväxt med vita, något rödlätta
blommor och glatta, trefingrade blad. Till
samma släkte räknas stundom Libstickan
(se d. o.!).
Ligu’strum (Lig u’s ter). Växtsläkte
(fam. Olea’cece), varav en art (L. vulga’re)
odlas som häckväxt. Den förekommer även
vild å västkusten.
Li-hung-tschang, f. 1823, d. 1901.
Kinesisk statsman och härförare, ledare av Ki–
nas utrikespolitik under den viktiga
brytningstiden i slutet av 1800-talet.
Liikutuksia [IP-]. Se Laestadius!
Lik. Inom sjöväsendet beteckning för
det förstärkningståg, varmed ett segel
kantas.
Likalkaloider. Se Ptomainer!
LPkare (fransk, étalon). Normalmått
(-vikt), för justering av mått och vikter.
Jfr Arkiv, Rikslikare!
Likbent. En triangel säges vara L, om
den har två lika sidor. Den tredje sidan
kallas bas. Om varje 1. triangel gäller, att
vinklarna vid basen äro lika och att
höjden mot basen är vinkelrät mot denna.
Likblånader el. 1 i k f 1 ä c k a r. Blåröda
fläckar, som uppkomma 3—4 tim. efter
döden och äro fullt utbildade efter ungefär
12 tim. De förorsakas av blodets och särsk.
de röda blodkropparnas sänkning till de
delar av kärlsystemet, som ligga lägst.
Likbränning. Se Eldbegängelse,
Krematorium!
Likfläckar. Se Likblånader!
Likformiga. Två plana figurer sägas
vara 1., om likbelägna vinklar äro lika stora
och likbelägna sidor proportionella.
Ytorna hos 1. figurer förhålla sig som
kvadraterna på motsvarande sidor. —
Likformig rörelse, rörelse med konstant
riktning och hastighet.
Likgift. Se Kadaverin,
Ptomainer!
Liknämnig. Två bråk sägas vara 1., då
de ha samma nämnare. Oliknämniga bråk
göras 1. genom förlängning.
Likriktare. Anordning för omvandling
av växelström till likström. En viktig 1.
är vakuumröret. Många kristaller,
t. ex. blyglanskristaller verka som 1.
Liksidig. En triangel säges vara 1., då
alla tre sidorna äro lika stora. Alla tre
vinklarna äro då 60°. Betecknas sidan
med a, så är höjden ~ få och ytan ^^3 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
