Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Likstelhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3975
Lilja—Liljeholmens Kabelfabrik, a. b.
3976
KROLLILJA. Fotografi.
Lilja, Gertrud Linné a, f. 1887.
Författarinna, bl. vilkens verk märkas
Den ensamma (1926), Människor (1928)
och Bergakungen (1930).
Lilja. Namn på den isl. litteraturens
främsta religiösa dikt, förf, av den isl.
augustinmunken Eystein Asgrimsson, d.
1361.
Lilja. Sv. namn på Li’lium-3Lrter.
Liljebaggar {Lilio’ceris). Skalbaggar,
vars larver leva på liljeväxter. Den
vanligaste är den rödvingade, eljes svarta
Lilio’ceris (el. Crio’ceris) merdi’gera, som
lever på (Jonvalla’ria-axter.
Liljebaneret. En vit fana, prydd med
den bourbonska familjens ättemärke,
gyllne heraldiska liljor. L. var Frankrikes
na-tionalflagga till 1789, då trikoloren
infördes.
Liljeblad, Samuel, f. 1761, d. 1815.
Botanist, prof, i Upsala. L. skrev bl. a.
en mycket använd sv. flora {Utkast till
en svensk flora, 1792; 3 uppl. 1816).
Liljedahl, ErnstTorstenSigfrid,
f. 1869. Militär och politiker, liberal led.
av A. K. 1912—17, sedan vilde, förf, och
föreläsare i sociala, politiska och litterära
ämnen.
Liljedahlska Läderfabriken, a. b.
Läderfabrik i Sölvesborg, anlagd 1854,
aktiekapital 1 mijl. kr., tillverkningsvärde 2 mill.
kr. per år.
Liljefors. 1. Bruno Andreas L., f.
1860. Konstnär. L. genomgick Konst-ak.
1879—82, studerade i Dusseldorf och Paris
på 1880-talet och har sedermera varit
bosatt i Sverige, huvudsakligen i
Stockholms skärgård. Han har framförallt gjort
sig känd som djurmålare och är som
sådan en av samtidens yppersta. Hans konst
kännetecknas av en utomordentlig
förtrogenhet med djurens liv, levande kar akter
i-seringsförmåga och en besjälad
naturskildring. L. målade tidigast tavlor i litet
format och i en detaljrik, om japansk konst
påminnande stil, men hans senare alstring
kännetecknas av allt större bredd och
monumentalitet. Ett flertal av L:s
målningar ägas av Nationalmuseum och Thielska
galleriet i Stockholm. Led. av Konst-ak.
2. Ruben Mattias L., f. 1871. Den
förres broder, tonsättare, 1912—31
kapellmästare vid
Gävleborgs läns
orkesterförening, bl. vars
verk märkas
orkesterstycken, körverk
och ett flertal
solosånger. Led. av Mus.
ak. Litt. till L. 1:
Tor Hedberg:
Bruno Liljefors. (Verd.
småskr. n r 136). E.
Malmberg: Larsson,
Liljefors, Zorn
(1919) K. E.
Rus-sow- Bruno
Liljefors (1929).
Liljegren, Sten Bodvar, f. 1885.
Litteraturforskare, prof, i eng. filologi i
Greifswald sedan 1926. L. har även
innehaft professur i U. S. A.
Liljeholmen. Stadsdel i Stockholm,
tidigare municipalsamhälle i Brännkyrka.
Liljeholmens Kabelfabrik, a. b. Bolag i
Liljeholmen, som äger kabel- och lednings-
BRUNO LILJEFORS.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
