Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Likstelhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3973
Likstelhet—Li’l ius.
3974
Likstelhet. Se Död!
Likström. Bet. för elektrisk ström med
konstant riktning i motsats till
växelström.
Liktare (tysk. Lickter = något, som
lättar) el. läktare. Pråm, som
användes vid lossning fr. förankrade fartyg.
Liktor. Se Lictor!
Liktorn. En genom långvarigt tryck,
oftast på grund av trånga skodon,
framkallad förtjockning av hudens hornlager.
Genom att 1. trycker på underliggande
vävnader, framkallas ganska stora
obehag. Behandlingen består i anläggande av
lämpliga skodon samt borttagande av 1.
genom operation el. epitelupplösande
medel t. ex. salicylsyreplåster.
Likvarma djur. Se Kroppsvärme!
Likvi’d (lat. li’quidus). Bet. egentl.
flytande, klar; betalning. — Likvid e’r a,
betala. — Likvidit e’t, förmåga att
betala kontant.
Likvidatio’n. Utredning av ställningen
inom ett affärsföretag samt avveckling av
detsamma. När ett bolag eller en
ekonomisk förening upplöses annorledes än
genom konkurs, skall avvecklingen ske
genom 1. Utredningsmännen kallas 1 i k v
i-d a t o’r e r.
Likvinklig. En rätlinjig figur säges
vara 1., då alla dess vinklar äro lika stora.
En 1. triangel är även liksidig. Två
rätlin j. figurer äro 1., om motsvarande
vinklar äro lika stora. Två 1. trianglar äro
även likformiga.
Liköppning. Se Obduktion!
Likö’r (lat. li’quor = vätska). Starkt
sockrad spritdryck (alkoholhalt 40—60 %),
tillsatt med smakämnen.
Li’la (fransk, lilas av arab, lilak =
syren). Bet. egentl. syrenfärgad; blekviolett.
Lilia’cese el. liljeväxter.
Monoko-tyledon växtfamilj omfattande c:a 2 600
arter, i allm. förek. på stäpper i Gamla
världens varmare delar. De flesta äro örter
med lök el. rotstock, en del träd el.
bus
kar. Blommorna ha i regel en kronlik
kalk; frukten är en trerummig kapsel.
Till L. höra många ofta odlade
prydnadsväxter.
Lilienberg. 1. Gustav Robert L.,
f. 1841, d. 1929. Jurist, justitieråd 1887—
1911, utgivare av lagtexter (Svensk
lagsamling, 1875—85 i 3 delar). 2. Berndt
Nils Robert L., f. 1872, d. 1926. Den
förres son, jurist, president i Göta
hovrätt 1925, riksdagens justitieombudsman
1918—25. 3. Albert L., f. 1879.
Stads-planedirektör i Stockholm sedan 1927,
1907—27 förste stadsingenjör i Göteborg.
4. Davida Hess e-L., se Hess e-L
i-lienberg!
Li’liencron [-krån], Detlev von, f.
1844, d. 1909. Tysk förf, och officer,
deltagare i krigen 1866 och 1870—71. L:s
dikter och noveller, som oftast hämtat
sina motiv fr. soldatlivet, präglas av
lev-nadsglädje, verklighetskärlek och frisk
naturkänsla och ha utövat ett betydande
inflytande på tysk litteratur.
Lilienthal, Otto, f. 1848, d. 1896. Tysk
ingenjör, banbrytare inom flygkonsten.
Jfr Flygning!
Li’lit (av hebr. lajil = natt). I Jes. 34
kap. 14 v. ett kvinnligt nattspöke,
ur-sprungl. tillhörande den babyloniska
folktron. Enl. rabbinsk tradition var hon
Adams första hustru, som övergav honom
och i ormens gestalt uppträdde som
frestaren i Edens lustgård.
LPlium. Växtsläkte (fam. Lilia’cece)
med ett 50-tal arter och talrika varieteter.
L. äro högväxta lökväxter med i regel
klockformiga blommor med tillbakarullade
kalkblad. De oftast odlade arterna äro L.
ca’ndidum (Vit lilja), L. bulWferum
(Brandlilja) och L. ma’rtagon
(Krollilja). I kruka odlas dessutom
en del andra arter.
Li’lius, Albert Henrik, f. 1873.
Finl. psykolog och pedagog, prof, i
Hälsingfors sedan 1920. Bland hans skrifter
märkas Skolålderns själsliv (1916) och De
växandes känsloliv (1922—24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
