Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litani ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4019
Litaver—Li’tchi.
4020
A.B.KARTLUQGRAFEN STOCKHOLM
LITA VEN.
gering av 8 ministrar. L. indelas i 20
distrikt. Huvudstad: K o v n o (Kaunas).
Ingen litavisk stad når ett inv.-antal av
100 000.
Historia. L. hade under en del av
medeltiden, på 1200- och 1300-talen, stor
utsträckning, tidvis ända ned mot Kiev
och mot ö. nästan till Moskva. 1569 kom
L. i union med Polen och delade sedan
dess öden till slutet av 1700-talet, då det
delades mellan Ryssland och Preussen.
Under världskriget var L. alltsedan 1915
besatt av tyska trupper, och efter den ryska
marsrevolutionen 1917 förklarade sig
Tyskland villigt att erkänna landets
självständighet mot att den nya staten ekonomiskt
och militärt nära anslöts till Tyska riket.
L:s självständighet proklamerades den 16
febr. 1918, och en wurttembergsk prins,
Wilhelm av Urach, utsågs till konung
under namnet Mindove II. Men han hann ej
att bestiga tronen, innan det tyska
sammanbrottet kom, och i okt. bildade prof.
Voldemaras den nya statens första
regering i Vilna. Bolsjevikernas påträngande
tvang snart regeringen att lämna Vilna,
och Voldemaras måste avgå. Det
folksocialistiska partiets ledare Slezevicius
bildade ministär, och i april 1919 valdes
An-tanas Smetona till republiken L:s förste
president. Bolsjevikerna fördrevos, men
polackerna ryckte i stället in i Vilnaområdet
och drogo sig först följande år under
trycket av en rysk motoffensiv därifrån.
Ge
nom den av de allierades högsta råd 1919
fastställda provisoriska gränsregleringen
för Polen tillerkändes L.
Vilnaområdet, genom ett fredsfördrag med Ryssland
i Moskva erkändes statens självständighet,
och 1921 vann landet inträde i N. F.
Genom en militärkupp under ledning av
general Zeligowski satte sig emellertid
polackerna på hösten 1920 åter i besittning av
Vilna med omgivningar, och en
polsk-litavisk konflikt uppstod, som trots N.
F:s medlingsförsök ännu ej fått sin
lösning. Staden M e m e 1 med område skulle
enligt Versaillestraktaten tillfalla L., och
efter ett upplopp i staden 1923, varvid den
dit förlagda franska garnisonen
avväpnades, undertecknades genom
folkförbundsrådets mellankomst en konvention mellan
L. och de allierade makterna, varigenom
Memel som autonomt område överlämnades
till L. Samverkan mellan litaviska
regeringen och Memeltyskarna har dock
medfört många slitningar, och i början av 1932
utbröt en öppen konflikt, då den litaviske
guvernören i staden lät avsätta och
anhålla Memeldirektoriets president,
Bött-cher, och utan lantdagens hörande tillsatte
ny regeringschef för området. Saken gav
anledning till protester i Genéve och
hän-sköts till Haagdomstolen. I juni 1926
valdes dr K. Grinius till president, men redan
samma höst störtades han genom en
militärkupp, och Smetona intog på nytt posten
som statschef. Voldemaras, som åter blivit
ministerpresident, regerade några år med
rena diktatorsmetoder men förmåddes
slutligen 1929 av presidenten att avgå och
efterträddes av J. Tubelis, vars ministär
sedan dess suttit vid makten.
Litaver el. litauer, östbaltisk
folkstam, som bebor Litaven och angränsande
delar av. Polen och talar ett synnerligen
ålderdomligt indoeuropeiskt språk,
närmast besläktat med lettiskan. Jfr
Litaven!
LPtchi. Växtsläkte (fam. Sapinda’cece).
L. chine’nsis odlas allmänt i Kina.
Frukterna, som ha torrt, vårtigt skal och
stora ätliga kärnor, kallas
litchiplom-mon el. kinesiska plommon.
Torkade saluföras de även i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
