Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - London, Jack - Londondeklarationen - Londonderry - Londonkvartetten - Long, William Joseph - Long, socken - Long - Long Beach - Long Branch - Longchamp - Longfellow, Henry Wadsworth - Longinos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4059
London—Longi’nos.
4060
färdsleder förbinda de olika stadsdelarna,
vilkas gator hava en sammanlagd längd
av över 3 500 km. över Thames leda 18
fasta broar, av vilka London Bridge är
mest bekant. L. har en rikedom av
offentliga byggnader, bl. a. flera kungl. slott,
par-lamentshuset, rådhuset, många kyrkor, bl.
vilka märkas Westminster Abbey och S:t
Paulskatedralen, vidare universitet och
flera andra bildningsanstalter, museer,
såsom British Museum, konstgallerier och
teatrar samt stora parker. L. är medelpunkt
i Englands järnvägsnät och har för detta
ändamål ett tjugotal större bangårdar. För
spårvägar, underjordiska banor och
busslinjer finnas hundratals stationer. Handeln
och bankväsendet äro till stor del
koncentrerade till City. L:s ställning på dessa
områden har i någon mån gått tillbaka
efter världskriget. Alltjämt har dock L. en
väldig handel, varvid importvarornas
värde brukar vara ung. 3 ggr så stort som
exportvarornas. Betta sammanhänger med, att
Englands industri väsentligen är förlagd
till nordligare delar av landet. L:s hamn
besökes årligen av 15 000—20 000 utländska
fartyg. Dockanläggningarna äro världens
största. 8 200 000 inv. (1931), förorterna
inräknade. L. var redan f. Kr. en viktig
handelsplats. 2. Handels- och industristad i s.
Canada (prov. Ontario), på halvön mellan
de stora sjöarna Huron, Erie och Ontario.
66 000 inv. (1928).
London [la’ndon],
Jack, f. 1876, d.
1916. Nordamer.
förf., som blivit
berömd genom sina
vildmarks- och
äventyrsskildringar.
Han har även förf,
sociala romaner. L:s
samlade skrifter
finnas i sv. övers.
Londondeklarationen. En på en
konferens i London 1908—1909 mellan de större
marina makterna sluten överenskommelse,
avsedd att reglera sjökrigsrätten. L.
innehåller bestämmelser om blockad i krigstid,
krigskontraband, skadestånd, neutralitets-
JACK LONDON.
Fotografi.
vidrigt bistånd åt krigförande m. m. L.
ratificerades aldrig av respektive stater. Vid
världskrigets utbrott förklarade sig
centralmakterna och ententen, den senare med
vissa förbehåll, beredda att följa L. Under
krigets gång frigjorde sig emellertid de
krigförande fullständigt från
deklarationens bestämmelser.
Londonderry [la’ndonderi]. 1. Grevskap i
Nord-Irland. 2. Stad i L. 1 vid den fr. n.
inträngande havsviken Lough Foyle, med
många byggnadsminnesmärken fr.
medeltiden och renässansen. 45 000 inv. (1926).
Londonkvartetten. En 1908 av J. Levey,
Th. Petre, H. Waldo-Warner och C.
War-wick-Evans grundad stråkkvartett. L. har
även besökt Sverige.
Long, William Joseph, f. 1867.
Nordamer. förf., som utgivit skildringar ur
djurens liv, varav flera övers, till sv.
Long. Socken i Skaraborgs län (Barne
härad). 541 inv. (1932).
Long. Förk. för 1 o n g i t u d.
Long Beach [lång bitj]. Stad i v. U. S. A.
(Kalifornien), centrum i ett stort oljefält,
bekant havsbad. 142 000 inv. (1930).
Long Branch [lång brantsj]. Stad i n. ö.
U. S. A. (New Jersey), vid Atlanten, bekant
badort. Omkr. 15 000 inv.
Longchamp [lånsja’n]. Berömd
kapplöp-ningsbana i Bois de Boulogne, Paris.
Longfellow [lå’ngfällå],
HenryWads-w o r t h, f. 1807, d. 1882.
Framstående nordamer. diktare av romantisk
läggning. Bland hans mest berömda verk
märkes eposet Hiawathas sång (1855, sv. övers.
1856), byggt på indianska sägner. L., som
besökte Sverige 1835, har till eng. bl. a.
övers. Tegnérs Nattvardsbarnen.
LongPnos (grek., lat. Longi’nus med
förnamnet Ca’ssius), f. i början av 200-talet
e. Kr., d. 273. Forngrek. filosof och lärd, en
av sin tids mest ansedda filosofer. L.
avrättades av kejsar Aurelianus, då han
eggat drottning Zenobia i Palmyra till
krig mot romarna. Man har med orätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
