Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Longinos - Long Island ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4061
Long Island—Loppor.
4062
tillskrivit L. förf.-skapet till den berömda
skriften Peri’ hy’psos (Om det sublima).
Long Island [lång a’jlond]. ö i n. ö. U.
S. A. (New York), med 4 400 kvkm ung.
så stor som Närke. Västligaste delen ingår i
Stor-New York, å den övriga finnas talrika
sommarvillor för New York-bor men även
ren landsbygd och stora
trädgårdsområ-den.
Longitu’d (lat. longitu’do = längd). Bet.
längd. Bågavståndet ost el. väst på
ekvatorn el. på en orts latitudsparallell fr.
noll-meridianen (Greenwich) till ställets
meridian. — Longitudskillnad,
avståndet mellan två meridianer hänförda till
samma latitud.
Longitudinella svängningar. Se
Vågrörelse!
Longobarder. Se Langobarder!
Lo’ngos, troligen 200-talet e. Kr. Grek,
förf., som skrivit herderomanen Da’phnis
och Chlo’e, ett mästerstycke i bjärt rokoko
av kejsartidens retorik. Romanen finnes
övers, till de flesta kulturspråk (till. sv.
av G. Valley 1928) och har spelat en
viktig roll för utvecklingen av senare
herdediktning.
Long ton [lång tan]. Eng. ton, motsv.
1 016,048 kg. Jfr Short ton!
•
Longwood [lå’ngood]. Napoleons bostad
på S:t Helena fr. 1815 till hans död 1821.
Longwy-verken [lånvi’-]. Frankrikes
största stålkoncern med firmanamnet
Aciéries de Longwy [assieri’ do långvi’].
Aktiekapital 105 mill. franc.
Anläggningarna bokfördes 1930 i 332 mill. franc.
Longyear City [lå’ngjio si’tti] el. L å n
g-yearbyen. Den största orten på
Spetsbergen, vid Advent Bay, med Spetsbergens
största kolgruvor. Omkr. 1 300 inv. (1924).
1929 utskeppades härifrån 240 000 ton kol.
Longö’r (fransk, longueur). Bet.
långrandighet, långtrådighet. Ställe i ett litterärt
verk, som på grund av sin utförlighet ej
förmår väcka intresse.
Loni’cera. Växtsläkte (fam. Caprifolia’-
cece) med c:a 150 arter; upprätta el.
klättrande buskar med motsatta blad och oftast
tvåläppiga blommor. Hit hör
Vildkaprifol (L. pericly’menum), som växer
vild i s. Sverige och ofta odlas, vidare den
vanligare L. Xylo’steum (Try), en
upprätt buske med röda, delvis hopvuxna,
giftiga bär, samt den sällsynta L. coeru’lea
(Blåtry), med blåa bär. L. caprifo’lium
(Kaprifol) och L. tata’rica
(Rosen-t r y) odlas allmänt.
Loo, van el. Vanloo [fannlå’].
Fransk-holl. målar släkt, av vilken den mest
berömde medlemmen är Charles (C a
r-le) André van L„ f. 1705, d. 1765. Han
blev förste hovmålare i Paris och var en
skicklig men föga originell konstnär i
rokokotidens smak. Han är företrädd på
Nationalmuseum i Stockholm.
Looping the loop [lo’ping tho lop] (eng.
loop — ögla). Se Flygning!
Looström, Karl Ludvig, f. 1848, d.
1922. Museiman, konsthistoriker, chef för
Nationalmuseum 1900—15. Bland hans
arbeten märkes Den svenska konstakademien
under första århundradet av hennes
tillvaro 1135—1835 (1887—91).
Lope de Rueda. Se Rueda!
Lope de Vega. Se Vega Carpio!
Lop-nor el. Lo b-n o r. Avloppslös insjö i
Öst-Turkestan (Sintsiang), i vilken T
a-rimfloden utmynnar. L. har i
historisk tid under ökensandens inverkan
undergått stora växlingar beträffande läge
och storlek. Den har utforskats särsk. av
Sven Hedin.
Loppkräftor. Sv. namn på Cope’poda.
Det i sötvatten vanligaste släktet är
Cy’clops. Jfr Copepoder!
Loppor (AphanPptera). En ordn.
ving-lösa insekter med stickande och sugande
mundelar och bakersta benparet utbildat
för hoppning. L. suga blod av varmblodiga
djur. Vanliga 1. (Pu’lex Prritans)
förekommer även hos hunden, liksom hundens
speciella 1. (Ctenoce’phalus ca’nis) även
angriper människan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
