Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4065
L’Orme—Loti.
4066
LORI. Fotografi.
L’0rme, Philibertde, el. D e 1 o r m e
[dalå’rm], f. omkr. 1512, d. 1570. Berömd
fransk renässansarkitekt. Hans främsta
verk är viktiga delar av Tuilerierna i
Paris.
Lornje’tt (fransk, lorgnette av lorgner
= snegla på, bekika), ögonglas med ett el.
två glas, som saknar bågar och hålles med
ett handtag.
Lorrain, Claude. Se G e 11 é e!
Lorraine [lårä’n]. Fransk namnform för
Lothringen.
Lortzing [lå’rts-], Gustav Albert, f.
1801, d. 1851. Tysk tonsättare, som bl. a.
komponerat operan Czar och timmerman
(1837, Sthlm 1843).
Los. Socken i Gävleborgs län (Västra
Hälsinglands domsagas tingslag). 3 773 inv.
(1932).
Los Angeles [lås 8e’ndjilis]. Industristad
i v. U. S. A. (Kalifornien) vid en liten flod
på låglandet 45 km fr. Stilla havet, varest
L. har en hamnstad San Pedro. I L. A.
finnas universitet och många andra
bildningsanstalter, och staden är medelpunkt
för Kaliforniens fruktodling och för
Amerikas filmindustri (Hollywood). Viktigast är
dock den väldiga produktionen av
bergolja. L. har tillväxt mycket hastigt, 1850
hade det 2 000 inv., men 1925 var
invånarantalet 1 260 000. 1930 hade det sjunkit till
1 238 000.
Loschmidt [lå’-], J o s e p h, f. 1821, d.
1895. österrikisk fysiker, vars
huvudsakliga arbeten röra kinetiska gasteorien och
som beräknat det s. k. Loschmidtska
talet (el. Avogadros konstant),
d. v. s. antalet molekyler på en
grammolekyl av en gas. Jfr Gaslagarna!
Loshult. Socken i Kristianstads län
(östra Göinge härad). 1 953 inv. (1932).
Lossa. Församling i Uppsala län i Bro
och Lossa socken (Bro härad). 575 inv.
1932).
Lot. Abrahams brorson (1 Mos. 11 o. f.
kap.).
Lot [lå el. lått]. 1. Flod i s. v. Frankrike,
biflod till Garonne, med källor i
Ceven-nerna på Franska Centralplatån. Längd:
481 km, varav omkr. 300 km segelbara.
Vattenområdet är ung. så stort som Pite
älvs. 2. Dep. i s. v. Frankrike.
Lot-et-Garonne [lått-e-garå’nn].
Departement i s. v. Frankrike.
Lothar. Romerska kejsare. L. I, f. 795,
d. 855, kejsare 823—855, Karl den stores
sonson, Ludvig den frommes son. L:s krav
som kejsare på herraväldet över hela det
karolingiska riket framkallade en resning
av hans yngre bröder, och i fördraget i
Ver-dun 843 måste L. avstå från sina anspråk.
Vid rikets definitiva delning 843 erhöll
han Italien och en landsträcka från
Alperna till Nordsjön samt behöll kejsarnamnet.
Jfr Lothringen, Ludvig den
fromme!
Lothringen [-å-] (fransk. Lorraine).
Landskap i mell. Europa v. om Rhen omkr.
floden Moselle, numera helt hörande till
Frankrike. Befolkn. är till en mindre del
tysktalande. L. var urspr. den del av Karl
den stores rike, som tillföll Lothar I,
och sträckte sig då från Burgund till
Nordsjön. L. blev sedan hertigdöme, delades
under Otto I i övre och Nedre L. och
existerade som självst. hertigdöme till 1766.
Detta år införlivades det med Frankrike,
som 1871 delvis avträdde det till Tyskland,
men återfick det genom världskriget.
Loti [låti’], Pierre. Författarnamn för
L. M. J. Viaud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
