Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4063
Lorain—Lo’rier.
4064
Lorain [låre’jn]. Industristad i n. ö. U.
S. A. (Ohio) vid Black Rivers utlopp i
Eriesjön. 45 000 inv. (1930).
Lo’rca. Stad i s. ö. Spanien (prov.
Mur-cia) vid en biflod till Segura. I närheten
finnas silver-, bly- och svavelgruvor. 75 000
inv. (1920).
Lord [eng. uttal låd], (eng. av forneng.
hlaford = husbonde, egentl. »brödvårdare»,
av hlaf — bröd och weard = vårdare). Bet.
herre. Eng. titel för högadliga personer
och vissa högre ämbeten. Titeln 1. bäres
som kortare alternativ titel av markiser,
grevar (earl) och vicomter samt som
ordinär titel av baroner. Ofrälse söner av
hertigar och markiser bära titeln framför
dopnamn och familjenamn. Den kvinnliga
motsvarigheten är lady. Det eng.
parlamentets överhus, i vilket högadeln sitter,
kallas The House of Lords ( = lordernas hus).
Tilltalsordet svarande till denna titel är
mylord [milå’d] ( = min herre). L.
begagnas även i religiös och biblisk stil om Gud.
(Our Lord = Vår Herre). Jfr Lady!
Lordka’nsler (eng. Lord Chanceldor [låd
tja’nsolo]). Den medlem av en eng.
regering, som närmast motsvaras av de
kontinentala ländernas justitieminister. L. är
även domare i vissa fall samt talman i
överhuset.
Lord Mayor. Se May or!
Lorelei [lå’relaj]. En hög klippa på östra
stranden av Rhen mellan Coblenz och
Mainz, enl. en sägen tillhåll för en trolsk
jungfru, som lockade rhenfararna i
fördärvet. Motivet har bl. a. upptagits av
Heine i en välkänd
av V. Rydberg
översatt dikt.
[-Lorensbergstea-tern.-]
{+Lorensbergstea-
tern.+} Teater i
Göteborg grundad 1916.
Lo’rentz, H e n
d-rik Antoon, f.
1853, d. 1928. Holl.
fysiker, som utfört
viktiga
undersök
H. A. LORENTZ.
Fotografi
ningar inom elektricitetsläran och bl. a.
uppställt elektronteorien. L. förutsåg
Zeemaneffekten och erhöll därför
tillsammans med Zeeman Nobelpriset i fysik
1902. Led. av Vet. ak.
Lo’renz, Ludvig Valentin, f. 1829,
d. 1891. Dansk fysiker, som bl. a. utfört
viktiga undersökningar över metallers
ledningsförmåga och, oberoende av Maxwell,
uppställt grunderna för den
elektromagnetiska ljusteorien.
Lore’nzo, Don L., kallad Monaco
(munken), f. 1371, d. 1425. It. målare, 1391
—95 munk i ett florentinskt kloster, där
han blev diakon. L. ägnade sig därefter
helt åt måleriet och utförde fresker,
altartavlor och miniatyrer, bl. a. den berömda
Marias kröning i Uffizierna.
Lore’nzo el. L o r e n z e’t t i. 1. A m b r
o-g i o di L., d. trol. 1348. It. målare
verksam i Siena, där han bl. a. utfört berömda
fresker i Palazzo Publico. 2. Pietro di
L., d. trol. 1348. Den förres broder, målare,
som utfört fresker i S:t Francescos undre
kyrka i Assisi. De båda brödernas målning
ha utövat ett betydande och långvarigt
inflytande inom it. konst.
Lorenzo de’ Medici. Se Medici!
Lore’to. Stad i mell. Italien (prov.
An-cona), berömd för sin domkyrka med
Santa casa (»Jungfru Marias hydda», enl.
legenden jungfru Marias födelsehus) och
därför en mycket besökt vallfartsort. 7 000
inv. (1925).
Lorient [låria’n]. Stad i v. Frankrike
(dep. Morbihan) på s. kusten av Bretagne,
med stor fisk- och ostronhandel. 42 000
inv. (1926).
Lo’rier (N yctice^idai}. En fam. små
Halvapor med stora, tättsittande ögon,
runt huvud och kort, spetsig nos. L.
förekomma i Indien och v. Afrika. De äro
nattdjur, hoppa ej utan klättra steg för steg
på grenarna. Andra fingret är mer el.
mindre förkrympt. L o r i n (Lo’ris
gra’-cilis) finnes i s. Indien och på Ceylon;
den smärta kroppen blir omkring 25 cm
lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
