Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig den fromme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4085
Ludvika landskommun—Luftfiltrum.
4086
Asea, och är en viktig järnvägsknut. 5 134
inv. (1932). L. blev stad 1919.
Ludvika landskommun. Socken i
Kopparbergs län (Västerbergslags tingslag).
4 920 inv. (1932).
Lu’es (lat.). Bet. smitta; syfilis.
Lu’ffa. Växtsläkte (fam. Cucurbita’ce(e).
Viktigast är den i tropiska Asien och
Afrika hemmahörande L. cyWndrica, vars
gurk-liknande frukter som unga äro ätliga. Vid
mognaden bildar ledningsvävnaden i dess
inre en sammanhängande fibermassa, som
under namn av 1 u f f a s v a m p el.
fibergurka användes till badsvamp,
tillverkning av hattar, korgar o. s. v.
Luft. L. ansågs i gamla tider som ett
av elementen. Att den är en blandning
påvisades 1669 av Mayow, ehuru först på
1770-talet Scheele och Priestly lyckades
renframställa syret. Först 1894
upptäcktes ädelgaserna. L. har vid jordytan en
nästan konstant sammansättning, endast
koldioxid- och vattenhalten växla.
Sammansättningen utgör i volymprocent:
Kväve .................. 78,06
Syre .................... 20,9
Vattenånga .............. 0—4
Argou ................... 0,937
Kolsyra.................. 0,03
Väte .................... 0,0033
Neon .................... 0,0015
Helium .................. O,ooos
Krypton .................. 0,0001
Xenon .................... 0,000005
Troligen förekommer även niton
(radi-umemanation) i ytterst ringa mängd.
Dessutom förekomma tillfälligt ozon och
ammoniak samt större el. mindre mängd
fasta partiklar (damm, stoft). Den blå
färgen hos tjockare lager av 1. beror dels
på stoftpartiklarna, vilka orsaka en
starkare avböjning av de långvågiga strålarna
(Tyndalleffekten), dels på den s. k.
Raman-effekten.
Luft-. Numera vanl. förstavelse i vissa
ord (t. ex. luftbilar, luftjärn, luftvärden
etc.) med bet. obefintlig, icke existerande
i verkligheten.
Luftballong. L. består av ett lätt hölje
av gummiimpregnerat siden el.
bomullstyg el. enbart gummi. Den fylles med
vät-gas, helium el. lysgas. Motordrivna 1.
kallas luftskepp. Obemannade 1.
användas i stor utsträckning för meteorologiska
undersökningar. Den första 1. byggdes
1783 av bröderna Montgolfier. Redan 1785
lyckades fransmannen F. Blanchard och
amerikanaren Jeffries fara över Engelska
kanalen i en av den förre konstruerad 1.
Bland senare tiders ballongfärder måste S.
A. Andrées betecknas som den
märkligaste. För militära ändamål ha 1. använts
ända sedan 1790-talet och användes
ännu under världskriget i stor
utsträckning, särsk. till bevakningstjänst och för
observation av artillerieldens effekt.
Härvid nyttjas fjättrade 1. (fransk, ballon
captif). Jfr Luftskepp,
Montgolfier, Piccard!
Luftelektricitet el. atmosfärisk
elektricitet. Luften är i regel
positivt elektriskt laddad till en potential,
som växlar med höjden över jordytan. Vid
regn och åskväder ske dessa växlingar
ytterst hastigt. Eljes växer potentialen
nära jordytan i regel med 100 volt för
varje meter men avtager åter på större höjd.
L. mätes med en låga, en fin spets el. dyl.,
som antar den omgivande luftens
potential.
Luftfart. Se Flygning!
Luftf artsinspektionen. Kontroll betr,
luftvärdigheten hos de luftfartyg, som
brukas inom sv. område. Besiktningen
verkställes av besiktningsmän för
luftfartyg, förordnade av Kgl. Maj:t.
Luftvärdighetsbevis utfärdas av
chefsmyndigheten för 1., vilken benämnes
luftfartsmyndigheten och t. v.
utgöres av chefen för en inom
kommunikationsdepartementet anordnad byrå för
luftf artsärenden.
Luftfartsmyndigheten. Se Luftfart
s-inspektionen!
Luftfiltrum. Anordning för rening av
stoftfylld luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
