Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftförsvaret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4087
Luftförsvaret—Luftpumpar.
4088
Luftförsvaret. Med 1. el. det fasta
luftförsvaret avses de åtgärder, som
vidtagas för att försvara ett land mot
luftangrepp. Angreppen verkställas
företrädesvis med bombflygförband, vilka över
an-fallsmålet fälla bomber. Runt hela landet är
spänt ett nät av
luftbevaknings-stationer. Runt viktiga orter ordnas
dessa i flera linjer. Personalen utgöres av
landstorm. Luftbevakningsstationerna
inrapportera flygare till lu f t b e v
ak-ningscentraler. Från dessa
alarmeras luftvärnet m. m. Luftvärnet
grupperas vid de troliga anfallsmålen och
utgöres av luftvärnsbatterier,
luftvärnskulsprutor, luftvärnsstrålkastare, lyssnarapparater
m. m. Moderna luftvärnskanoner
hava en högsta verkningshöjd av 8—10
km, mot bombflygplanens »topphöjd» om
4—6 km. Luftvärnsartilleriets effektivitet
har starkt utvecklats. 1918 åtgick över
1 000 skott per nedskjutet flygplan,
numer ha försök givit vid handen, att
samma verkan kan uppnås med 150 skott.
Luftvärnskulsprutorna äro
särskilt betydelsefulla för att avvisa
(nedskjuta) flygare, som anfalla på låg höjd,
oåtkomliga för artilleriet, genom att t. ex.
utnyttja döljande höjder (flyga i
dalgångar). Moderna
luftvärnsstrålkastare hava en lysvidd i klar sikt av
8—10 km. Med hjälp av 1 y s s n a r a
p-paraterna kunna luftvärnskanonerna
inriktas mot flygare. Genom förmedling
av det s. k. centralinstrumentet,
som automatiskt uträknar de erforderliga
uppgifterna, givas de en mot flygplanets
avstånd, höjd, fart m. m. svarande
inställning. Luftvärnets verksamhet kompletteras
genom anfall mot den angripande av till
luftförsvaret avdelade
jaktflygförband. Samtidigt med luftvärnet alarmeras
ortens civilbefolkning (med sirener) samt
polis, brandkår, sjukvårdstrupper m. m. För
att skydda befolkningen främst mot
strids-gaser inrättas särsk. skyddsrum i husens
källare. Sjukvårdsavdelningarna taga
hand om gasskadade. Brandkåren
ingriper mot uppståndna eldsvådor. För att
försvåra den anfallandes bombfällning
släckes (avbländas) belysningen (på
nat
ten) och döljes (under dagen) eventuellt
skyddsföremålet genom dimbildning. Litt.:
H. V. Jung: Antingen — Eller, 1930.
Se Flygvapnet, Stridsgaser!
Luftgap. Bet. för luftmellanrum i en
elektrisk strömkrets. L. kallas även (och
bättre) gnistgap.
Luftgas. Se Generator!
Luftkompass. Se Kompass!
Luftledning. 1. Detsamma som antenn
för trådlös telegrafi. 2. Elektrisk ledning,
förlagd utomhus å stolpar el. väggfasta
stöd.
Luftmotstånd. Det på friktion och
virvelbildning beroende motstånd, som luften
gör mot en kropp i rörelse. Beräkning av
1. har bet. dels inom flygtekniken, dels
inom ballistiken.
Luftperspektiv. Den blåaktiga ton, som
avlägsna föremål erhålla på grund av att
luften ej är fullt genomskinlig.
Luftpost. Se Flygning!
Luftpumpar. Den älsta 1. är den av
Guerické först konstruerade
kolvluftpumpen, som schematiskt är avbildad här
nedan. Då kolven K. dragés upp, suges
luft från recipienten R. ini
pumpstöveln, och en del av denna drives ut
genom ventilen C, då kolven åter går ner.
Med en sådan pump kommer man ej
längre än till omkr. 10 mm kvicksilver, men
genom successiv användning av flera
dylika pumpar, vanl. med samma kolvstång,
kan man komma ned till 0,001 mm
kvicksilver. En avart av kolvluftpumpen är
LUFTPUMP.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
