Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4131
Lyell—Lymfadeni’t.
4132
Lyell [la’j911], sir Charles, f. 1797, d.
1875. Eng. geolog av stor betydelse för de
moderna geologiska teoriernas genombrott.
L. förfäktade, att jorden under föregående
perioder omskapats av samma krafter som
nu och motsatte sig den s. k.
katastrofteorien, enligt vilken varje geologisk period
skulle ha avslutats av väldiga
naturkatastrofer. Led. av Vet. ak.
Lyftkran. Mekaniskt hjälpmedel för
lyftning och kortare förflyttning av stora
tyngder. Fasta 1. äro i regel vrid-,
bock-el. saxkranar, rörliga 1 ponton- el.
löpkranar. Be flesta 1. drivas numera
elektriskt. Jfr Travers!
Lyftverk. Anordning för förflyttning av
fartyg mellan olika kanalnivåer. L. kunna
antingen anordnas som ett slags sluss, el.
ock kunna fartygen dragas upp för ett
lutande plan el. lyftas med kranar.
Lygnern. Insjö på gränsen mellan
Västergötland och n. Halland, 15 m. ö. h., 32
kv-km., med avlopp genom Rolfsån till
Kungsbackaf jorden.
Lyhundra. Härad i Stockholms län.
Ly. J. Förk. för Lysekils järnväg.
Lykabe’ttos. Forngrekiskt namn på ett
berg strax intill Aten, n. ö. om staden. Bet
kallas numera S:t Georgs berg efter
ett på spetsen anlagt kapell.
Lyka’on. I grek, mytologi konung i
Ar-kadien. Benne offrade ett av sina barn på
ett altare åt Zevs, varför han förvandlades
till en varg (grek. ly’kos). Enl. en annan
version av sagan lät han slakta ett av sina
barn och anrätta det till måltid för att
pröva gudarna, som infunnit sig för att
personligen övertyga sig om hans
omänsklighet.
Lykao’nien. Forntida landskap i det inre
av Mindre Asien.
Lykien. Se L y c i e n!
Lykke, Ivar, f. 1872. Norsk
konservativ politiker, stortingspresident 1920—21
och 1923—26, 1926—28 stats- och
utrikesminister.
Lykome’des. I den grek, mytologien
konung på ön Skyros. Ben efterhomeriska
sagan berättar, hur Tetis för att rädda sin
son Akillevs undan en för tidig död gömt
honom iförd kvinnokläder bland L:s’
döttrar. Genom list upptäckte Odyssevs hans
förklädnad. »Akillevs bland L:s’ döttrar»
har varit ett omtyckt motiv i konsten.
Lykseth-Skogman, Magna Elvin e, f.
1874. Operasångerska av norsk börd
(sopran), som 1901—18 tillhört Kgl. Teatern.
Led. av Mus. ak.
Lyktgubbar. Betsamma som Irrbloss.
Lyktstritar (Fulgo’ridce). En grupp
huvudsakligen tropiska S t r i t a r. En del 1.
ha ett stort utskott på huvudet, som förr
troddes utstråla ljus (därav namnet).
Lyku’rgos. Spartas mytiske lagstiftare,
urspr. sannolikt en ljusgud, som hade
tempel och kult i Sparta. Han säges ha levat
på 900-talet f. Kr.
Lyly [li’li], John, f. omkr. 1554, d.
1606. Eng. förf., som skrivit den av en
barock och konstlad stil präglade romanen
Euphues (1578), vilken givit upphov till en
likartad litterär smakriktning, e u p h u i
s-m e n.
Lymfa (lat. ly’mpha = klart vatten), el.
vävnadsvätska. Vätska som finnes i
lymfkärlen och lymfkörtlarna samt
överallt i kroppens vävnader. L. härstammar
fr. blodplasman, som i de finaste
blodkärlen, hålkärlen el. kapillärerna,
pressas ut för att omspola alla kroppens
celler. L. tillför på detta sätt näring fr.
blodet till vävnadernas celler, den
mottager även avfallsprodukter fr. dessas
förbränning, vilka följa med ly m f s t r ö
m-m e n genom lymfkärlen till blodet,
varifrån de sedan utsöndras huvudsakligen
genom njurarna. Ben 1., som kommer från
tarmväggarna, är rik på emulgerat fett
och kallas mjölksaft (chy’lus). Jfr
Lymfkärl, Lymfkörtlar!
Lymfadeni’t (lymfa och grek. ade’n =
körtel). Inflammation av lymfkörtlarna.
Vanligaste orsaken till 1. är ett infekterat
sår, fr. vilket bakterierna längs lymfkärlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
