Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4133
Lymfkärl—Lyon.
4134
spridas till lymfkörtlarna. Dessa bli härvid
starkt ömmande och svällda. Vid sår på
hand el. arm angripas lymfkörtlar i
axelhålan, vid sår på nedre extremiteterna i
ljumskarna. De lymfkärl, som leda från
såret till körteln, synas som röda strimmor
(1 y m f a n g i’t).
Lymfkärl. Tunnväggiga kärl, i vilka
lymfan flyter. L. ha klaffar, som tvinga
strömmen att endast flyta i en riktning. L.
förena sig till två huvudgångar,
bröstgången och högra lymfgången,
som mynna i vänstra resp, högra
nyckel-bensvenen. L. upptäcktes av O. Rudbeek
och den danske läkaren T. Bartholin
samtidigt, ehuru oberoende av varandra.
Lymfkörtlar. Små runda körtlar, som
finnas här och där i kroppen infogade i
lymfbanorna. L. ligga ofta flera
tillsammans, t. ex. vid lungroten, i bukhålan, i
axelhålorna och i ljumskarna. I 1. bildas
vissa vita blodkroppar (lymfocyter).
Vidare fungera de som ett slags filtrum för
lymfan, i det att främmande partiklar,
bakterier och giftiga ämnen, som
inkommit i lymfbanorna, upptagas och
oskadliggöras. Körtlarna svullna därvid ofta och
kunna bli rätt ömma för tryck
(lymfa-d e n i t).
Lymfocy’ter. Se Blod!
Lymfogranulo’ma inguina’le,
klimatisk b u b o’n. Infektionssjukdom, som
överföres genom samlag och därför brukar
kallas den fjärde
könssjukdomen. Smittämnet är okänt.
Inkubations-tiden är c:a 14 dagar. L. yttrar sig i stark
svullnad av lymfkörtlarna i ljumskvecket.
ömhet och andra inflammatoriska symtom
finnas men äro icke våldsamma, och
allmäntillståndet är vanligen ringa påverkat.
Fistlar bruka regelbundet utveckla sig, då
körtlarna smälta, d. v. s. varbildning sker
i dem. Något hundratal fall ha observerats
i Sverige.
Ly’nchning. En art av primitivt
rättsför-farande, som stundom utövas i IL S. A. och
som består däri att en brottsling el. en
för brott misstänkt person straffas, vanl.
avlivas, utan laga rannsakning och dom
av folkmassan el. en grupp, som saknar
rättslig befogenhet därtill. Ordet 1. tros
härstamma från C. Lynch, som på
1700-talet skapade en organisation för
bekämpande av laglöshet.
Lu’neburg. Stad i Tyskland i Preussen
(prov. Hannover), med väl bibehållen
arkitektur fr. medeltiden och renässansen samt
salt- och gipsbrott. 29 000 inv. (1925). L.
var under senmedeltiden och renässansen
en av Nordtysklands förnämsta
handelsstäder samt 1267—1369 residensstad för
hertigarna av Liineburg.
Luneburgheden. Vidsträckt hedområde i
n. v. Tyskland mellan floderna Aller och
Elbe, i gränsområdet för den stora
nedisningen. Karakteristiska växter äro ljung,
bär-ris och enbuske. Huvudnäring är
biskötseln.
Lyne’tt (fransk, lunette = liten måne).
Inom byggnadskonsten beteckning för en
halvmånformig urtagning över ett fönster
el. en dörr.
Lyngby. Socken i Malmöhus län (Bara
härad). 844 inv. (1932).
Lyngenfjorden. Fjord i n. Norge (Troms
fylke) med en längd av 85 km., mycket
besökt av turister.
Lyngsie, Michael Christian, f.
1864, d. 1931. Dansk arbetarledare, 1898—
1906 folketingsman, sedan 1925 led. av
landstinget. L. utövade som ordf, i
Ar-bejdsmsendenes Förbund 1891—96 och i
Dansk Arbejdsmandsforbund fr. 1896 ett
stort inflytande inom den danska
arbetarrörelsen.
Lyngsjö. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 302 inv. (1932).
Lynn [linn]. Stad i n. ö. U. S. A.
(Massachusetts) vid en vik av Atlanten, med
mycket stor skoindustri. 102 000 inv. (1930).
Lynx. Se Lodjur!
Lyon [liå’n]. Stad i s. ö. Frankrike (dep.
Rhöne) vid Saönes inflöde i Rhöne. L. har
väsentligen modern prägel: flera medeltida
kyrkor äro dock bibehållna. L. har
universitet och är en av världens ledande städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
