Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4135
Lyons & Co., I.—Lysi’krates-monumentet.
4136
inom sidenindustrien. Stadens intern,
mässor få allt större bet. 571 000 inv. (1926).
Lyons & Co., I. [la’jons]. Londons stora
lunchrestaurantskoncern med c:a 250
restaur an ter, där dagligen omkr.
millioner måltider serveras. L:s årsomsättning
beräknas till över en halv milliard sv.
kronor. L.-aktierna räknas till de bästa
place-ringspapperen på Londonbörsen.
LYRA. Fr. en grek,
vasmålning.
Lyra. Grek, stränginstrument, vars reso
nansbotten vanligen utgjordes av ett sköld
paddsskal och vars armar antingen besto
do av tjurhorn el.
trästavar. Antalet
strängar varierade,
men sjutalet gällde
som det normala. L.
ansågs som en
uppfinning av Hermes.
Nära besläktad med
1. var kitaran.
Lyran. Stjärnbild på n. hemisfären. L:S
ljusaste stjärna är Vega, som tillika är
den n. om himmelsekvatorn ljusstarkaste
stjärnan. Stjärnan i L. är en av de
märkligaste föränderliga stjärnorna.
Lyrblomma. Sv. namn på Dice’ntra
spec-ta’bilis.
Lyrestad. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 2 575 inv. (1932).
Lyrfågel (Menu’ra supe’rba). En art
australiska Tättingar. Hanen har
lyr-formig, 7 dm lång stjärt. L. lever i
busk-skog, oftast på marken, och flyger sällan.
Lyri’k (av grek. ly’ra). Den art av
diktkonsten, som i ett poetiskt språk direkt
uttrycker stämningsliv och känsloinnehåll.
Företrädesvis begagnar 1. den bundna
formen ; rytm och versformer kunna smidigt
anpassas efter det stämningsinnehåll
diktaren vill uttrycka. Historiskt sett har 1.
utvecklats i intim förbindelse med
musiken. Inom 1. särskiljer man mellan olika
arter: visa, ode, hymn, dityramb,
elegi, reflexionsdikt, satir och
epigram. — L y’r i k e r. utövare av 1.;
stämningsmänniska. — L y’r i s k, hörande
till 1.; stämningsrik.
Lys [lis]. Flod i n. v. Frankrike och
Belgien, biflod till Schelde. Längd: omkr. 205
km., varav 159 km. kanaliserade och
segelbara.
Lysander, Albert Teodor, f. 1822,
d. 1890. Språkman och litteraturhistoriker,
prof, i latin i Lund sedan 1864. Han utgav
bl. a. en upplaga av C. J. L. Almqvists
skrifter och en levnadsteckning över denne.
Lysa’ndros, d. 395 f. Kr. Spartansk
sjöhjälte under Peloponnesiska kriget. L. vann
en betydande seger över atenarna vid
Aigospotamoi 405 och tvang året därpå
Aten att kapitulera.
Lyse. Socken i Göteborgs och Bohus län
(Stångenäs härad). 2 687 inv. (1932).
Lysekil. Stad och badort i mell.
Bohuslän (Göteborgs och Bohus län), vid
Gull-marsf jorden och
Lysekils järnväg. I L.
finnas flera
fiskkonserv- och andra
fabriker. (39
arbetsställen med 960
arbetare 1930). 5 921
inv. (1932). Redan
på 1500-talet fanns
här ett samhälle
med kyrka, men
först 1903 blev L.
stad.
Lysekils järnväg
(Ly J.). Normal-
spårig järnväg (1,435 m) fr. Lysekil till
Smedberg, 34.7 km lång, öppnad för trafik
1913.
Lysfärg el. »självlysande färg». Se F 1
u-orescens!
Lysgas. L. består av 40—50 °/o vätgas,
30—35 o/o metan, 8—12 o/o koloxid samt
smärre mängder koldioxid, kväve, bensol
m. m., den senare beståndsdelen avsiktligt
tillförd för att göra gaslågan mera
lysande. Se vidare Gasverk!
Ly’sias, 400-talet f. Kr. Berömd forngrek.
vältalare.
Lysi’krates-monumentet. En fr. antiken
bevarad rundbyggnad i korintisk stil i
LYSEKILS
STADSVAPEN. övre fältet
blått, stjärnorna
silver, nedre fältet
silver, fiskarna blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
