Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Länstidningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4151
Länstidningen, Östersund—Lärlings- och yrkesskolor.
4152
Länstidningen, Östersund. Soc.-dem.
tidning, som sedan 1924 utkommer i
Östersund, sedan 1927 daglig.
Länsträdgårdsmästare. En i vissa län
förekommande trädgårdskonsulent,
anställd av hushållningssällskapet.
Länsveterinär. Statsanställd veterinär
inom varje län, placerad i residensstaden
och med åliggande att utöva tillsyn över
den allmänna hälso- och sjukvården bland
husdjuren, ävensom kontrollen över
födoämnen.
Länsväsen el. f e o d a 1 i’s m.
Beteckning på ett särskilt i Europa under
medeltiden rådande samhällsskick, varvid
vasaller av länsherren innehade ett län
som ersättning för vissa återtjänster, av
vilka krigstjänst till häst var den
vanligaste. Län utdelades såväl av konung som
övriga maktinnehavare och utgjordes vanl.
av jord men kunde också bestå av
ämbeten el. andra förmåner. Länsinnehavaren
utövade domsrätt på sitt område. L.
uppstod under karolingertiden och var i mer
el. mindre utvecklad form utbrett över
hela v. Europa. I Sverige var 1.
huvudsakligen en form för avlöning av de
kungliga tjänstemännen. De sv. länen
innehades sålunda på räkenskap, tjänst el.
som pant och medförde aldrig domsrätt
för innehavaren. Jfr Adel, Feodal,
Frälse!
Läpp-björn. Se Björnar!
Läppblomstriga. Sv. namn på fam.
La-bia’toe.
Läppceller. Se Klyvöppning!
Läppfiskar {La’bridce}. En fam. T
aggfe n i g a fiskar med liten munöppning och
tjocka läppar. Till 1. hör bl. a. s t e
n-snultran.
Läppljud. Se Labialer!
Läpp-pipor. Se Orgel!
Lärarkolle’gium. L. kallas lärare och
lärarinnor vid en skola, då de äro samlade
till sammanträde för att fatta beslut i
vissa frågor, t. ex. beträffande betyg el.
disciplinära åtgärder. Ordf, är skolans
rektor.
Lärarråd. En motsvarighet vid
högskolorna m. fl. institutioner till universitetens
akademiska konsistorier.
Lärbro. Socken i Gotlands län (Gotlands
norra härad). 1 433 inv. (1932).
Lärft. Tvåskaftad, tät vävnad av linne
el. bomull el. en blandning av dessa.
Lärkor {Ala’udidai}. En fam.
Tätting-a r med lång, nästan rak klo på baktån
och medellång näbb. De hålla mest till på
öppen mark och leva av insekter och frön.
De flesta äro goda sångare. Äggen läggas
i enkla bon på marken. Mest känd är
Sånglärkan {Ala’uda arve’nsis}, ovan
brunspräcklig, under vit. Trädlärkan
{Lu’llula arbo’rea}, förekommer i
barrskogar. Tofslärkan (Gale’rida
crista’-ta) är i olikhet med de övriga stannfågel.
Lärksopp (Bole’tus e’legans). En art
Rör soppar (jfr B o 1 e t u s!) med
guldgul el. rödgul, slemmig hatt och ring på
foten. God matsvamp. L. förekommer
endast nära lärkträd men saknas där sällan.
Lärkträd (La’rix). Barrträdssläkte med
mjuka, avfallande barr, som sitta i
knippen på kortskotten men ensamma på
långskotten. Hos oss odlas Vanligt
lärkträd {L. deci’dua) och Sibiriska
lärkträdet {L. sibi’rica}.
Lärling. Person, som utför arbete i
tjänst hos en yrkesidkare och samtidigt
erhåller undervisning i yrket. Se
Lärlings- och yrkesskolor!
Lärlings- och yrkesskolor. Praktiska
ungdomsskolor. Lärlingsskolan avser att
åt ungdom, som genomgått
fortsättnings-skolan och har anställning inom hantverk,
industri, handel el. husligt arbete, bereda
tillfälle att jämsides med arbetet i yrket
förvärva nödiga teoretiska kunskaper. L.
är 2-årig och har särskilda avdelningar för
olika yrken. Den kan av kommun göras
obligatorisk men är i regel frivillig. För
ytterligare fackutbildning finnes en direkt
fortsättning på lärlingsskolan,
yrkesskolan. Denna, som ej får göras
obligatorisk, omfattar längre och kortare
yr-keskurser, speciella ämneskurser och mäs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
