Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Länstidningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4153
Lärodikt—Lödöse.
4154
tarkurser. Friare skolformer med
lärlings-skolans syfte äro 1-åriga
handelsskolor, 1-åriga hushållsskolor och
husmodersskolor, vilka äro nära
anslutna till praktiskt arbete. 1928 funnos
64 lärlings- och yrkesskolor.
Lärodikt. Diktverk i undervisande
syfte. Bl. sv. förf, av 1. kunna nämnas
Gyllenborg och Leopold. Jfr Didaktik!
Läroverk. Se Högre allmänt
läroverk!
Läroverkskollegium. Se
Lärarkollegium!
Läroverksöverstyrelsen. Se
Skolöverstyrelsen!
Läsare. En fr. 1700-talet härrörande
benämning på utpräglade
kristendomsan-hängare. Bland 1. i Norrland har man skilt
mellan de kyrkliga och lagiskt
orienterade gammalläsarna samt de mera
evangeliskt och frikyrkligt stämda n
y-läsarna. Jfr Bodellister,
Roseni u s!
Läsida. Inom geologien beteckning för
den sida av en klipphäll, som är vänd
från inlandsisens el. en jökels
rörelseriktning och till följd därav vida mindre
utsatts för reffling och slipning än den mot
isen vända stötsidan.
Läskstäng. Stålstång för rengöring av
pipan på handeldvapen.
Läsning i blandade ämnen. Tidskr., utg.
i Stockholm 1797—1801 av G. Adlersparre.
Läst. Äldre sv. rymdmått, som numera
blott användes vid mätning av träkol och
motsv. 20 hl.
Lästringe. Socken i Södermanlands län
(Rönö härad). 607 inv. (1932).
Lätta metaller. Sammanfattande
beteckning för metaller med spec. vikten
under 3. Till 1. höra alkalimetallerna, de
alkaliska jordmetallerna, magnesium,
aluminium och de sällsynta jordmetallerna.
Oxiderna äro svårreducerade, och 1.
förekomma i naturen som syrehaltiga
föreningar el. klorider, men ej som sulfider.
Jfr Lättmetall!
Lättbentyl. Motorbränsle, sammansatt
av % sulfitsprit och % bensin.
Lättklövar. De förkrympta hovarna på
andra och femte tån hos de flesta idisslare.
Lättmetall. Legering av aluminium och
magnesium jämte mindre mängder av
andra metaller. L. ha låg spec. vikt och
hög smältpunkt. Se även Lätta
metaller!
Lättvikt. Inom boxning och brottning
en viktklass om maximivikten 61,2 och 66
kg. resp.
Löbe, Paul, f. 1875. Tysk soc.-dem.
politiker, riksdagsled. sedan 1920, talman
1920—24 och efter 1925. L. har ivrat för
arbetarskydd och andra sociala reformer
samt för Österrikes anslutning till
Tyskland.
Löberöd. Municipalsamhälle i Malmöhus
län (Hammarlunda och Högseröds
socknar). 586 inv. (1932).
Löddeköpinge. Socken i Malmöhus län
(Harjagers härad). 1 081 inv. (1932).
Lödde å. Se Kävlingeån!
Löderup. 1. Socken i Kristianstads län
(Ingelstads härad). 2 212 inv. (1932). 2.
Municipalsamhälle i Hörups och Löderups
socknar. 571 inv. (1932).
Lödning. Sammanfogning av två
metallstycken medels en metall el. legering,
lod. Lättsmälta lod kallas snäll- el.
v i 11 o d och bestå av tenn- och
blylegeringar (ibland även innehållande vismut).
Hårdsmälta lod kallas hård- el.
slaglod och bestå av zink-, koppar-, guld- el.
silverlegeringar. Lödytorna rengöras före
1. med salmiak, zinkklorid el. saltsyra
(lödvätska). Det smälta lodet
överföres till lödytorna med en upphettad
lödkolv av koppar. Vid elektrisk 1.
värmes denna av elektrisk ström.
Lödöse. By i Älvsborgs län (S:t Peters
socken) vid Göta älv, under medeltiden
plats för en stad med samma namn,
Gamla L., som grundades trol. på
1100-talet och blomstrade under 1200- och
1300-talen. 1473 grundlädes närmare havet Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
