Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magallanes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4179
Magallanes—Magistra’1.
4180
Magallanes [magalja’nes], Se Punta
Arenas!
Magasin för konst, nyheter och moder.
Månadsskrift utgiven av F. Boije 1823—
44.
Magasinsgevär. Äldre beteckning för r
e-petergevär,
Magblödning. Blödning fr. magsäcken,
i regel förorsakad antingen av magsår
el. av m a g k r ä f t a.
Magdalena. Se Maria!
Magdalenafloden. Flod i Colombia i
Syd-Amerika. Den upprinner i Anderna, s.
Colombia, flyter mot n. och utmynnar i
Kari-biska havet. Längd: omkr. 1 350 km.
Flodområdets viktigaste hamn är B a
r-r a n q u i 11 a.
Magdalénientiden. Se M a d e 1 e i n e t
i-d e n!
Ma’gdeburg. Stad i Tyskland i mell.
Preussen (prov. Sachsen) vid Elbe. M. har
betydande maskinindustri och ett flertal
sockerfabriker samt är en av Tysklands
viktigaste inlandshamnar och Tysklands
förnämsta sockermarknad. Stora
brunkols-och kalisaltlager finnas i omgivningarna.
300 000 inv. (1930).
Magdeburgska halvkloten. Tvenne
ihåliga halvklot av koppar, medels vilka O.
v. Guericke 1654 påvisade lufttryckets
betydelse. Halvkloten lades nämligen
tillsammans, och luften utpumpades, varefter
det behövdes 16 hästar för att draga dem
isär.
Mage. Se Magsäck!
Magellan [mogeTon]. Eng. namnform för
Magalhäes.
Magenta [madje’nta]. Mindre stad i n.
Italien (prov. Milano). Vid M. vunno
fransmännen seger över österrikarna 1859.
Ma’ger. Ord av pers. el. assyriskt urspr.
Benämning på medlemmar av en pers,
prästkast, kända som medicinmän,
trollkarlar o. dyl. Under medeltiden användes
ordet om dem, som sysslade med de
ockul-ta vetenskaperna.
139 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Magersfontein [ma’gosfåntejn].
Höjd-parti och slagfält, 25 km s. om Kimberley
i Syd-Afrika. 10—11 dec. 1899
utkämpades vid M. en strid mellan boer och
britter. På boersidan deltog även en
skandinavisk kår på omkr. 100 man, mest
svenskar, av vilka 15 stupade. En 6 m hög
minnessten av sv. granit är rest på platsen.
Magerö. Norges nordligaste ö, belägen
n. v. om Porsangerfjordens mynning. På
M. ligger Nordkap.
Maggiore [madjå’re] (it.). Bet. större.
Inom musiken beteckning för dur. Jfr
M i n or e!
Magi’ (grek, mage’ia). Bet. egentl. den
konst, som utövas av mager; trolldom)
häxeri. M. utgår fr. att lika verkar lika,
att man t. ex. kan åstadkomma regn, om
man häller vatten genom ett såll, el. såra
en person, om man sticker en nål genom
en bild av personen. Man skiljer på vit och
svart m., allt efter som den, som utför
m., avser att verka med hjälp av goda el.
Onda makter. I alla-religioner ingå
magiska element, flera ju lägre en religion är.
-— M a’g i s k, som hör till m.,
övernaturlig, trolsk.
Maginot [masjinå’], André, f. 1877, d.
1932. Fransk politiker. M. blev 1917
kolonialminister, 1920 pensionsminister, 1922
—24 krigsminister i Poincarés ministär. I
senare regeringar var han flera gånger
kolonial- el. krigsminister. M. var en av
Poincarés värdefullaste medhjälpare och
räknades bl. det nationella blockets mest
inflytelserika personligheter.
Magi’ster (lat. ma’gis = mer). Bet.
mästare. Under medeltiden infördes vid
un-versiteten titeln M. a’r tium (se Artes
liberales!). I Uppsala brukades
denna titel till 1863 och i Lund till 1865 inom
filosofiska fakulteten som motsvarighet till
de andra fakulteternas doktorsvärdighet.
Se vidare Filosofisk
ämbetsexa-m e n! — M. är även benämning på lärare
i allm.
Magistra’1 (lat. ma’gis = mer).
Användes hos oss i bet. viktig, mäktig, pompös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
