Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magallanes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4181
Magistra’t—Magne’sium.
4182
Magistra’t (lat. magistra’tus). Vissa
städers administrativa myndighet. M., som
består av borgmästaren såsom ordförande och
rådmän såsom bisittare, skall ombesörja,
att allmän rådstugas och
stadsfullmäktiges beslut verkställas, öva uppsikt över
stadens ordnings- och sundhetsväsen m. m.
M. är i regel överexekutor. M. äger även
hos de kommunala myndigheterna
förslagsrätt i stadens angelägenheter. I nyare
sv. städer motsv. m. stadsstyrelse.
Magkatarr. Akut m. uppkommer som
följd av större dietfel el. förgiftningar och
botas i regel genom knapp diet,
eventuellt kräkmedel el. magsköljning. —
Kronisk m. uppkommer dels efter långvarigt
missbruk av alkohol el. olämplig föda,
dels som följdsjukdom vid en del lever-,,
hjärt- och njursjukdomar. Behandlingen
är i huvudsak dietisk.
Magkräfta. Se Kräfta!
Maglarp. Socken i Malmöhus län (Skytts
härad). 615 inv. (1932.)
Maglehem. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 1 016 inv. (1932).
Maglemosse. Torvmosse på Själland, 4
m. ö. h. och med ett ytinnehåll av 300
har. M. är känd för sina fornfynd (20 371
st.), vilka torde härröra fr. litorinatiden,
då mossen var bebodd av människor, vilka
av allt att döma bott på timrade flottar.
Pålverk saknas nämligen.
Ma’gma (grek.). Bet. knådbar massa.
Beteckning för i jordens inre befintlig el.
därur frambrytande glödflytande massa, i
huvudsak bestående av silikater. Om m.
stelnar på större djup, kristalliseras den
och bildar djupbergarter (t. ex.
granit); stelnar den vid jordytan, bildas
yt-bergarter (t. ex. basalt).
Magmun. Se Magsäck!
Ma’gna cha’rta (lat.). Bet. det stora
brevet. En 1215 beseglad eng.
författnings-urkund, som förbjuder konungen att
pålägga någon skatt utan riksförsamlingens
samtycke och att fängsla el. straffa en fri
engelsman utan laga dom av sina likar,
varjämte den stadgar rätt för baronerna
till väpnat motstånd, om konungen bryter
mot dessa bestämmelser.
Magna Graecia. Se S t o r-G r e k 1 a n d!
Magna’lium. Legering av magnesium
och aluminium, som bl. a. användes som
spegelmetall.
Magna mater. Se Mat er!
Magna’t (lat. ma’gno na’tus). Bet.
högättad. Namn på medlemmar av det
ungerska överhuset och polska riksrådet. — Bet.
även storman i allm.
Magne (isl. me gin = kraft). I nord,
mytologi son till Tor och jättekvinnan
Jarn-saxa, känd för sin styrka, varpå även
namnet M. häntyder. Jfr Mode!
Magne’11, Carl Jakob, f. 1857, d.
1928. Ingenjör, prof, och rektor vid Kgl.
Tekn. Högsk. (till 1922).
Magne’sia. 1. I forntiden landskap i
Tes-salien n. och ö. om Voloviken, nu hörande
till grek, nomarkien M. Huvudstad: V
o-1 o s. 2. Forntida stad i Jonien, Mindre
Asien, med ett berömt Artemistempel. 3.
Magnesiumoxid el. magnesiumhydroxid. Se
Magnesium!
Magnesiaglimmer el. b i o t i’t.
Sammanfattande beteckning för en del mörka
glim-merarter.
Magnesi’t. Som mineral förekommande
magnesiumkarbonat (Mg CO3). M. är vitt,
grått el. gult och kristalliserar i
rombo-edrar. Vid upphettning avger det lätt
kolsyra och övergår till magnesiumoxid. Det
användes till infodring av smältugnar.
Magne’sium. Metall med atomnummer
12 och atomvikt 24,32. Kem. tecken Mg.
M. förekommer såsom silikat och karbonat
i många bergarter samt som sulfat och
klorid i havsvatten och saltavlagringar.
M. ingår i jordskorpan till 2,5 %• Det
framställes genom elektrolys av den smälta
kloriden. Spec. v. 1,75, smältpunkten 633°.
Alla dess föreningar härledas ur tvåvärt
m. M. brinner i luften med starkt vitt ljus
och bildar då en tjock vit rök av m a
g-nesiumoxid (MgO). Det användes bl.
a. till blixtljus vid fotografering. M.
lö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
