Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majlagarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4195
Majlagarna—Maka’onfjäril.
4196
av hans familj. Vissa kvalificerade
angrepp mot konungens person behandlas
dock hos oss som högförräderi. Straffet
är synnerligen strängt. M. får hos oss
åtalas endast efter konungens
förordnande.
Majlagarna. Se Kulturkamp!
Majo’lika. En spansk-morisk och it.
fajans, som tillverkades särskilt under
1500-talet och fått sitt namn av ön Mallorca.
Majonnä’s (fransk, mayonnaise). Tjock
sås av olja, äggula och kryddor; även
maträtt, blandad med dylik sås.
Majo’r (lat. ma’jor = större, äldre).
Inom flertalet arméer lägsta
regementsoffi-cersgraden, i rang närmast under
överstelöjtnant och närmast över kapten.
( Majora’na. Se Mej ram!
Majorca. Se Mallorca!
Ma’jor do’mus (lat.). Bet. hovmästare.
Benämning på de frankiska
merovinger-nas rikshovmästare, som blevo landets
egentliga styresmän. SeKarlMartell!
Ma’jor e longi’nquo revere’ntia (lat.).
Bet. vördnaden är större på avstånd, citat
fr. Tacitus’ »Annaler».
Majorite’t (lat. ma’jor = större).
Flertal, särskilt beträffande röster vid
omröstningar och val. Absolut m. uppnås,
då ett förslag erhållit mer än hälften av
avgivna röster, relativ m., då förslaget
erhållit flera röster än något annat utan
att uppnå absolut m. Dessa två slag av
m. kallas enkel m. Med
kvalificera d m. menas, att m. måste vara på visst
sätt beskaffad, t. ex. omfatta minst 60 o/o
el. % av vid omröstningen el. valet
avgivna röster. — Majoritetsval, se
Valsätt!
Majorna. Stadsdel i Göteborg mellan
Göta älv och Slottsskogsparken.
Majs (Ze’a). Växtsläkte (fam.
Grami’-nece) med en enda art, Z. mays, som
numera endast förekommer odlad. Dess
hemland torde vara Mexico; stamarten har
förmodats vara en monstruös form av ett
annat mexikanskt gräs, EuchloB’na
mexi-ca’na. M. blir 2—4 m hög; strået är tätt
besatt med breda blad. Hanblommorna äro
samlade i en pyramidformig vippa i
stråets spets; honaxen, som sitta i bladvecken,
äro tjocka och kolvliknande och omges av
ett hölster, ur vilket endast de långa,
trådlika märkena sticka fram. I Amerika
odlades majsen långt före européernas
ankomst. I våra dagar är Förenta staterna
den ojämförligt största majsproducenten,
men dessutom odlas m. i talrika raser i
alla tropiska och subtropiska länder, i
Europa huvudsakligen i Nord-Italien och
längs Donaus nedre lopp. I Sverige odlas
m. ofta som prydnadsväxt. M. användes
huvudsakligen till mjöl, som
kreatursfoder och till fabrikation av stärkelse. Den
begagnas dessutom till framställning av
spritdrycker m. m. De omogna kolvarna
kokas och ätas hela. Jfr översikten till
art. Jordbruk!
Majse’na el. m o n d a m i’n.
Majsstärkelse, som användes till puddingar och
krämer.
Majstång. Se Maj!
Maju’skel (lat. maju’sculus = något
större). Stor bokstav, begynnelsebokstav.
Mots.: minuskel.
Majviva. Sv. namn på Pri’mula
farino’-sa.
Maka’ber (fransk, macabre). Döds-,
skräckfylld, dyster. — Danse m
a-cabre [dans maka’br], dödsdans (jfr
Dödsdans!).
Makada’m. Krossad sten, använd till
vägbeläggning och uppkallad efter
skotten J. L. Mac Adam (f. 1756, d. 1836).
Maka’ker (Maca’cus). Ett släkte
smal-näsiga apor med undersätsig kropp,
jämförelsevis korta lemmar och stora
sittval-kar. M. leva i flockar. En art förekommer
å Gibraltar och i n. v. Afrika; de övriga
finnas i s. Asien. De hållas ofta i
fångenskap.
Maka’onf järil el. Parasollfjäril
\Papi’lio macha’on). Brokig, ganska stor
dagfjäril med karakteristiskt, svanslikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
