Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majlagarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4197
Makaro’ner—Makkabéerna.
4198
MAKAK. Fotografi.
utskott å bakvingarna. Larven lever på
Ange’lica och andra umbellater.
Makaro’ner (it. macca’re = krossa). Av
torkad vetedeg beredda stänger. Kokta m.
utgöra en it. nationalrätt. M. tillverkas
även i Sverige.
Maka’rov, Stepan Ossipovitj, f.
1848, d. 1904. Rysk sjöofficer, högste
befälhavare över ryska Stilla havs-flottan
under rysk-japanska kriget. Han omkom
på sitt flaggskepp »Petropavlovsk», som
under striderna utanför Port Arthur
sprängdes av en mina.
Ma’kart, Hans, f. 1840, d. 1884. österr.
målare, prof, vid konstakademien i Wien,
vars konst kännetecknas av en något
ytlig färgprakt och effektsökeri.
Maka’ssar. Huvudstad på ön Celebes i
Nederländska Indien, viktig hamnstad.
57 000 inv. (1927), varav omkr. 4 000
européer.
Makassa’rer. Ett till de s. k.
ungmalajerna hörande folk i Makassar- el.
Go-wa-riket i s. v. Celebes. M. ha i
århundraden spelat en stor politisk roll och ha även
utsträckt sin makt till en del av de Små
Sundaöarna.
Makassarolja. Växtfett, som beredes av
fröna fr. ett på Celebes och övriga
Sunda-öar växande träd (Schle’ichera trifu’ga).
Den användes särskilt förr mycket som
hårmedel (jfr A n t i m a k a s s!).
Makassarsundet. Sundet mellan Borneo
och Celebes, 140—250 km brett och 3 000
m djupt.
Makedo’nien. Landområde på
Balkanhalvön, tillhörande dels (till en mindre
del) Jugoslavien, dels Grekland. M. är ett
bergland med mycket fruktbara
dalgångar. På halvön Kalkidike skjuta
bergen långt ut i Egeiska havet.
Befolkningen, uppgående till omkr. 600 000 personer,
är synnerligen blandad (serber, greker,
bulgarer m. fl.). Det forna turk,
folkelementet i M. är numera överflyttat till
Mindre Asien och ersatt av greker.
Folktätheten uppgår till omkr. 30 inv. pr
kvkm.
Historia. M. grundlädes som rike
omkr. 700 f. Kr. Under Filip II (359—336)
börjar dess storhetstid, och under
Alexander den store (336—323) blev M.
huvudland i det grek, världsväldet. 146 f. Kr.
förvandlades det till en rom. prov, för att
under 1300—1400-talen läggas under
turkiskt välde. M. delades 1913 mellan
Serbien, Grekland och Bulgarien, vilket land
1919 avträdde betydande områden av M.
till de förstnämnda.
Ma’kier el. lem u’r e r. Ett släkte
halvapor (fam. Lemu’ridce) med långt ansikte,
långa armar och ben och tämligen stora
ögon. Svansen är längre än kroppen. M:s
hemland är Madagaskar.
Makkabéerna. Judisk prästsläkt, som
även bär namnet hasmonéer efter en
ättefader Hasmon. Då den syriske härskaren
Antiokos Epifanes (175—164 f. Kr.), till
vars välde Palestina hörde, förbjöd
utövningen av den judiska religionen, gjorde
judarna uppror under M a 11 a t i a s (d.
167 el. 166 f. Kr.). Dennes son Ju das
med tillnamnet Makkabeus (trol. =
hammare, härav släktens namn) fortsatte
upproret och utverkade 162 religionsfrihet.
Hans bror Jonatan lyckades genom en
klok politik bliva landets styresman. M:s
mål, som fr. början varit religiöst, blev
nu rent politiskt. M. behärskade Palestina
till 63 f. Kr., då Pompejus intog landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
