Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4203
Malen—Malm.
4204
syror förekommer en egendomlig art
isome-ri, som kan uttryckas gnm de båda struk-
CH—CO2II CO2H—CH
turformlerna || och
CH—CO2H CH—CO2H.
Den första är maleinsyran och kallas
cis-form, den senare fumarsyran (trans-iorm).
Ur de båda närliggande
karboxylgrupper-na avspjälkas lätt vatten, och m. övergår
därför i motsats till fumarsyran lätt till
anhydrid.
Malen. Municipalsamhälle, bad- och
kurort i Kristianstads län vid Laholmsbukten
och Båstads jst. 1 031 inv. (1932).
Malexander. Socken i Östergötlands län
(Göstrings härad). 1 004 inv. (1932).
Malfiskar (Silu’ridce). En fam.
Benfiskar med naken el. benplåtklädd hud.
De flesta äro sötvattensfiskar och
förekomma särsk. i tropikerna. Skäggtömmar
finnas alltid, och i käkarna sitta talrika
tänder. I Europa finnes blott en art, M
a-1 e n {Silu’rus gla/nis). Den är en
bottenfisk, som bl. a. finnes i Mälaren och
Hjälmaren. Längden lär kunna uppgå till
över 3% m. Till m. hör även D a r r m
a-1 e n.
Malgesanda. Urspr. namn på
Malexander.
Malgomajsjön. Sjö i Ångermanälvens dal
i Åsele lappmark, 341 m. ö. h., 81 kvkm
och 117 m djup.
Malherbe [malä’rb], Frangois de,
f. 1555, d. 1628. Fransk skald, vars
språkreformatoriska principer (krav på
språklig enkelhet, korrekthet, klarhet) varit
grundläggande för den franska
klassicite-ten och av största betydelse för fransk,
litt. över huvud.
Malheur el. m a 1 ö’r (fransk.). Bet.
missöde, otur.
Malhone’tt (fransk, malhonnéte). Bet.
ohederlig, opassande.
Mali. Se Mandenga!
Malice [-li’s] el. m a 1 i s (fransk,
ma-lice). Bet. elakhet; förtal, skvaller. —
Mali ci ö’s, elak, försmädlig.
Mali’gn (lat. maWgnus = elakartad).
Bet. inom medicinen särsk. ifråga om
svulster för att utmärka att dessa
förstöra omgivande vävnad, sprida sig med
blod- och lymfbanor samt deletärt påverka
hela kroppen.
Malines [mali’nn]. Fransk namnform för
M e c h e 1 e n.
Malingsbo. Socken i Kopparbergs län
(Västerbergslags tingslag). 603 inv. (1932).
Ma’linov, Alexander, f. 1867. Bulg.
politiker. 1918 bildade han en ministär,
som godtog vapenstilleståndsvillkoren, men
avgick redan samma höst. Han var sedan
det demokratiska partiets ledare och
efterträdde 1931 Ljaptjev som
ministerpresident. I okt. s. å. avgick han dock av
hälsoskäl, och ministären rekonstruerades
av Musjanov.
Malipie’ro, G. F r a n c e s c o, f. 1882.
It. modernistisk tonsättare, en av landets
mest betydande, vilken framträtt med
orkester- och körverk, operor och
kammarmusik.
Mallarmé, Stéphane, f. 1842, d.
1898. Fransk skald, en av symbolismens
främsta företrädare i Frankrike.
Mailing, Ingrid Matilda, f. K r
u-s e, f. 1864. Sv. författarinna, som bl. a.
skrivit flera historiska romaner; den mest
bekanta torde vara En roman om Förste
konsuln (1894).
Mallorca [maljå’rka] el. M a j o r c a.
Den största av de Baleariska öarna i v.
Medelhavet, något större än Gotland.
Huvudort: Palma. Omkr. 269000 inv.
Mallrikor. Se Marlekor!
Malm. I. Olov Bernhard M., f.
1851. Sv. militär, generallöjtnant,
krigsminister 1907—11, ordf, i Evangeliska
fosterlandsstiftelsen 1918—21. Led. av
Krigsvet. ak. II. Henning Hugo M.,
f. 1872. Operasångare (tenor) vid Kgl.
teatern sedan 1900. III. 1. Carl Oscar
Gustav (Gösta) M., f. 1873.
Landshövding i Norrbottens län 1917—1927,
chef för Vattenfallsstyrelsen sedan 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
