Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4205
Malm—Malmrot.
4206
M. var handelsminister 1920—21 och
socialminister 1923—24. Led. av Ing. vet. ak.
2. Johan Einar Fredrik M., f.
1900. Den förres son, förf, av
diktsamlingar, bl. a. Tomter till salu (1932), och
den hist. skildringen Siouxindianernas
sista strid (1929).
Malm. 1. Mineral, varur en tung metall
med ekonomisk fördel kan utvinnas. M.
äro i regel blandade med andra mineral
(gångarter). En m:s värde beror på
procenthalten, på de övriga ingående
ämnenas natur och givetvis även på
ifrågavarande metalls pris. I ringa mängd
närvarande ädla metaller kunna stundom göra
eljest föga brytvärda malmer användbara.
2. Mässingsliknande legering, förr mycket
använd till grytor, ljusstakar o. dyl. 3.
Urspr. detsamma som sand, sandfält;
sedermera namn på stadsområde beläget på
dylik mark (t. ex. Norrmalm); förstad.
Malma. 1. Socken i Skaraborgs län
(Viste härad). 723 inv. (1932). 2. Socken
i Västmanlands län (Åkerbo härad). 2 100
inv. (1932).
Malmaison, L a [malmäså’n]. Slott nära
Paris, som beboddes av Josefina, Napoleon
I:s frånskilda gemål; numera museum.
Malmberg. I. Erik Emil Harald
M., f. 1879. Överste, försvarsminister i
Lindmans ministär 1928—30. II.
Bertil M., f. 1889. Förf, av dikter, bl. a.
samlingarna Uppgörelse och löfte (1911),
Orfika (1923), utmärkta av patriotism och
högstämd skönhetsdyrkan, och
novellsamlingar (t. ex. Åke och hans värld, 1924).
Malmberget. Municipalsamhälle i
Norrbottens län (Gällivare socken) med stor
gruvrörelse. M. är beläget 7 km n. om
Gällivare kyrkby och utgör ändpunkt för
statsbanelinjen Gällivare—Malmberget.
4 598 inv. (1932).
Malmbäck. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 2 115 inv. (1932).
Malmedy [malmadi’]. Fabriksstad i ö.
Belgien (prov. Liége), tillika med Eupen
före 1919 tyskt område (se Eupen!).
Malmen. 1. Stadsdel i Kalmar. 2.
Gammal exercisplats i Östergötland vid
Malm
slätts jst. vid S. J., 7 km v. om
Linköping, numera förläggningsort för en
flygkår.
Malmer, Ivar Valfrid, f. 1884.
Ingenjör, förste innehavaren av
professuren i flygteknik vid Tekniska högskolan
i Stockholm sedan 1930.
Malmgren. I. Gustav Robert M.,
f. 1875. Prof, i statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt i Lund sedan 1911.
M. har bl. a. utgivit Sveriges grundlagar
med förklaringar (2: a uppl. 1926) och
påbörjade 1929 en omfattande juridisk
bearbetning av Sveriges författning. II.
Finn M., f. 1895, d. 1928. Meteorolog,
docent i Uppsala. Han deltog i Amundsens
ishavsexpedition med fartyget »Maud»
1922—25, i dennes färd över Nordpolen
med luftskeppet »Norge» 1926 och deltog
1928 i Nobiles olyckliga nordpolsexpedition
med luftskeppet »Italia», varunder han
omkom. Litt.: Paul Wetterfors: Finn
Malmgren (1928).
Malmgård. Lantgård, belägen på någon
av en stads malmer och fordom använd till
sommarbostad. Jfr Malm, 3!
Malmköping. Köping i Södermanlands
län (Lilla Malma socken). 1 149 inv. (1932).
Malmletning. Uppsökning av
järnmalmer med magnetnålens (kompassens) hjälp
har länge varit känd men har i hög grad
förbättrats under de senare åren. Numera
tillkommer även den geoelektriska
malmletningsmetoden, grundad på
malmernas större elektr. ledningsförmåga, samt
gravitationsmätningar.
Malmquist. I. Axel Johannes M.,
f. 1882. Prof, i matematik vid Tekniska
högskolan i Stockholm sedan 1913. II.
S an dr o M., f. 1901. Konstnär,
teaterman och dekorationsmålare.
Malmros, Carl Johan Martin, f.
1874. Industriman, chef för
Klippan-Les-sebo-koncernen, ordf, i styrelserna för Sv.
pappersbruksförbundet och Sv.
pappers-bruksföreningen.
Malmrot, Berit S p o n g M. Se
S p o n g!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
