Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marinska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4259
Marin—Mari’tza.
4260
— Stationsbefälhavare, chef
för örlogsstation. Jfr Armé,
Flygvapnet, Försvarsdepartementet,
Luftförsvaret, Värnplikt! 2.
Målning med havsmotiv.
Marin [marä’n], Louis, f. 1871. Fransk
politiker, ledare för deputeradekammarens
republikanskt-konservativa block
(maringruppen). I Poincarés ministärer var han
minister för de befriade områdena 1924 och
pensionsminister 1926—28.
Marina’d. Lag av ättika el. vin samt
kryddor, vari fisk el. kött nedlägges ett
par dagar före tillagningen. — M a r i n
e’-r a, inlägga i m.
Marina gränsen. M. är det senglaciala
havets älsta strandlinje. Denna framträder
än som strandvall, än som en kedja av
fri-sköljda stenblock, än som en av
havsvågorna eroderad trappstegsformig sluttning.
Den högsta m. g. ligger på olika höjd till
följd av olikformighet i landhöjningen
inom olika delar av området. I Sverige
ligger den högsta m. g. 284 m. ö. h.
(Skulle-berget i Ångermanland). Jfr
Landhöjning, Nivåförändringar!
Marinattaché. Sjöofficer, anställd vid
en beskickning.
Marine-Homéecourt [mari’n-åmeko’r].
Ett av Frankrikes största järn- och
stålbolag med ett aktiekapital på 180 mill.
franc och anläggningar värderade till 165
mill. franc. M. äger rika kolgruvor, bl. a.
vid staden Metz i Lothringen.
Marine’tti, Filippi Tommas o, f.
1878. It. förf., banbrytare för f u t u r i
s-m e n. Litt.: G. Bergh: Modern italiensk
litteratur (1930).
Marinförvaltningen. Sv. centralt
ämbetsverk, som har ledningen av sjöförsvarets
tekniska och ekonomiska förvaltning. M.
består av en chef och 9 led., vilka senare
förestå var sin av m:s 9 avdelningar:
artilleri-, torped-, min-, nautiska,
fortifikations-, ingenjör-, intendentur-, sanitets- och
civilavdeln ingen.
Mari’ni el. M a r i’n o, G i a m b a
t-t i s t a, f. 1569, d. 1625. It. skald, som
förf, dikter i en starkt maniererad och
svulstig stil (»m a r i n i s m»), som av
samtiden mycket beundrades och
efterbildades. Hans främsta verk är den
berättande dikten Ado’ne.
Mariningenjörkåren. Militärt förband
med uppgift att handha byggandet och
underhållet av flottans fartyg, minor,
torpeder, varvsanordningar o. s. v. M:s chef
är marinöverdirektören, som även är chef
för ingenjöravdelningen inom
marinförvaltningen.
Marinintendenturkåren. Civilmilitärt
förband för utrustning och underhåll av
flottan samt för kameral- och kanslitjänst.
M:s chef är marinöverintendenten, som
även är chef för intendenturavdelningen
inom marinförvaltningen.
MarFnkovitj, V o j e s 1 a v, f. 1876.
Jugoslavisk politiker, sedan 1926
utrikesminister. Som sådan har han särsk. arbetat
för bevarande av de intima förbindelserna
mellan Jugoslavien och Frankrike.
Mari’no. Se San Marino!
Marinstaben. M. motsvaras inom
lant-försvaret av generalstaben. Den är indelad
i mobiliserings-, operations-
kommunikations-, organisations-, utrikesavdelning m.
m. Chefen för m. kan sägas vara marinens
främste målsman.
Marione’tt (fransk, marionette). Bet.
liten Mariabild; urspr. små rörliga figurer
av jungfru Maria, senare små rörliga
dockor i allm., med vilka man uppför pjäser
på dockteatrar.
Mariotte [-å’tt], E d m e, f. 1620, d.
1684. Fransk fysiker, mest känd för att
ha slutgiltigt uppställt den av R. Boyle
uppställda gaslagen (se Boyles lag!).
Han upptäckte även blinda fläcken
i ögat samt utförde undersökningar över
färgsinnet, ljusets brytning, regnbågen
m. m.
Mariti’m (lat. mari’timus av ma’re =
hav). Bet. hörande till havet.
Mari’tza el. Mar i’c a. Flod på
Balkanhalvön, som genomflyter s. Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
