Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariupol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4261
Mariupol—Markerna.
4262
och i sitt nedre lopp bildar gräns mellan
Grekland och europeiska Turkiet. M. har
sina källor vid Muss-Alla i v. delen av
Rhodopebergen samt mynnar ut i Egeiska
havet, bildande ett sumpigt delta. Längd:
omkr. 450 km.
Mariupol [-jopå’1]. Hamnstad i s. ö.
Ukraina vid Asovska sjön, med mycket
stor export av stenkol. 41 000 inv. (1926).
Ma’rius, G a i u s, f. 156 f. Kr., d. 86.
Rom. fältherre, som förskaffade romarna
seger i kriget mot den numidiske
konungen Jugurtha och avvärjde cimbrernas och
teutonernas anfall. I bundsförvantskriget
(91—88) utmärkte han sig tillsammans
med Sulla. Med denna råkade han
emellertid i delo och måste fly. Återkallad till
Rom hämnades han fruktansvärt på sina
motståndare. Stödd på sin yrkesarmé
lyckades M. en tid behärska Rom. Han
avled dock kort efter det han blivit vald
till konsul för sjunde gången.
Marivaux [-vå’], Pierre Carlet de
Chamblain de, f. 1688, d. 1763.
Fransk förf. M. är den franska
kärleksko-mediens skapare, och hans skådespel
präglas av elegans, ironi och en fin psykologi
i Racines anda. Han har även skrivit
borgerligt sentimentala romaner, av vilka de
främsta äro La vie de Marianne (1731-—
41) och Le paysan parvenu (1735—36).
Mark (fransk, marque av germ.
marko-= gräns, märke). Bet. märke, spelmark.
— Mark a’n t, påfallande,
anmärkningsvärd. — Mark e’r a, beteckna, betona. —
Mark ö’r, person, som markerar, t. ex.
på en biljard.
Mark (germ. marko- = gräns, märxe).
Gränsområde. Sedan Karl den stores tid
namn på de från fientliga grannar
erövrade områdena vid det frankiska rikets
utkanter, t. ex. Spanska M. vid Pyrenéerna.
— Markgreve, styresman för ett
gränsland.
Mark (germ. marko- = gräns, märke).
I Skandinavien och även i andra europ.
länder fordom namn på en viktsenhet, som
även blev myntenhet, då myntens värde
urspr. bestämdes genom vägning. M. är
numera myntenhet i: a) Finland, där 1
m. motsv. nominellt 72 öre och indelas i
100 penni; b) Tyskland, där 1
riksmark motsv. nominellt 89 öre och indelas
i 100 P f e n n i g e.
Mark. Härad i Älvsborgs län.
Mark, Knut J:son, f. 1869.
Industrimän, chef för Gamlestadens fabrikers
a. b., en av initiativtagarna och ledarna
av det konsortium, som finansierade
starten och uppbyggandet av Svenska
Kullagerfabriken och dess koncern. M. är
bl. a. även styrelseordf. i a. b. Götaverken
m. m.
Marka. Socken i Skaraborgs län (Vilske
härad). 373 inv. (1932).
Markant. Se Mark!
Markaryd. 1. Socken i Kronobergs län
(Sunnerbo härad). 3 479 inv. (1932). 2.
Köping och stationssamhälle i M. 1. 1 092
inv. (1932).
Markasi’t. Mineral, som har samma
sammansättning (Fe S2) som svavelkis
men kristalliserar i prismor el. tavlor,
tillhörande det rombiska systemet.
Markattor (Cercopi’thecus). Ett släkte
afrikanska, smalnäsade apor med smärt
kropp och lång svans. Markattorna leva
av frukter, fågelägg m. m. De trivas i
regel väl i fångenskap.
Markegång. En årligen i november
hållen förrättning, vid vilken officiellt värde
åsättes vissa varor. Markegångssättningen
förrättas länsvis av särskilda deputerade,
som utses av landstingen. M. har numera
betydelse huvudsakligen som
beräkningsgrund för kommunala avlöningar och för
frälseräntor.
Markelius, Sven Gottfrid, f. 1889.
Arkitekt, en av företrädarna för den
modernistiska arkitekturen i vårt land.
Markera. Se Mark!
Markerna. 1. Fordom benämning på v.
Dalsland, som under lång tid var ett
omtvistat gränsland mellan Sverige och
Norge. 2. Se Mar c hel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
