Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Massut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4291
Masu’rien—MatematPk.
4292
MASUGN (från ryska anläggningar).
Fotografi.
Masu’rien (tysk. Masuren el.
Masuren-land). Södra delen av Ost-Preussen i
Tyskland. Områdets många sjöar, Mas ur iV
ka sjöarna, äro förenade genom de
Masuriska kanalerna. Under
världskriget utkämpades två fältslag (1914
—1915) vid Masuriska sjöarna och.
träsken.
Masu’rium (av Masu’ria, lat. namn för
Ost-Preussen). Kem. tecken Ms el. Ma.
Föga känt grundämne (manganliknande
metall) med atomnummer 43 och atomvikt
omkr. 99. M. upptäcktes 1925 och
förekommer i naturen tills, med det kem.
besläktade renium, men i ännu mindre
mängder.
Masu’rka (polska mazurka). Polsk
na-tionaldans (masurernas dans) i % takt.
På 1800-talet upptogs m. i konstmusiken
och blev berömd särskilt genom Chopins
kompositioner.
MatabeTeland. Fordom negerrike, nu
prov, i Britt. Syd-Rhodesia i Syd-Afrika.
M. är rikt på guld och andra mineralier.
Mata’di. Stad i Belgiska Kongo, vid
nedre Kongofloden, viktig oceanhamn och
utgångspunkt för järnv. till Léopoldville.
Matado’r (sp. av lat. macta’re = slakta,
döda som offer). Benämning på den
förnämsta bland de sp. tjurfäktarna. — I
allm. en särskilt mäktig och inflytelserik
person på något område.
Matånzas [mata’nsas]. Hamnstad på
Cubas n. kust, ö. om Habana, med stor
export av socker. 46 000 inv. (1929).
Ma’tarengi. Kyrkoby i Norrbottens län
(Över-Torneå socken). Folkhögskola,
lantmannaskola och arbetsstuga.
Matelassé [mattlasse’] (fransk, matelas
= madrass). Dels mönstrat tyg, vars
mönsterfigurer bildas av fördjupade linjer, dels
en sorts konstsömnad, liknande
täckstickning.
MatematPk (grek. matematiko’s =
hörande till vetenskaper av ma’tema =
vetenskap). Läran om storheter och deras
samband med varandra. M. uppdelas i
geometri och analys. Den senare
indelas i sin tur i aritmetik, a 1 g
e-b r a och högre analys, vilken
omfattar oändliga serier, infinitesimalkalkyl,
funktionsteori m. m. M. grundlädes av
greker och indier oberoende av varandra. På
300-talet f. Kr. samlade Euklides det
grekiska matematiska vetandet i två stora
verk, Eleme’nta och Da’ta, av vilka den
förra i vissa delar ännu kan användas
som lärobok. På grund av ett bättre
talsystem voro indierna överlägsna grekerna
i algebra, i det de införde bruket av
nollan. Deras talsystem spreds med araberna
till Europa. Dessa grundläde även
trigono-metrien. Med nya tidens ingång börjar
inom m. liksom inom många andra
vetenskaper en ny epok. Omkr. år 1600
upptäcktes logaritmerna, och under 1600-talet
grundläde Cartesius den analytiska
geometrien och N e w t o n samt L e i b n i z
infinitesimalkalkylen. De största namnen
inom m:s senare historia äro G a u s s,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
