Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matematiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4293
Matematiska tecken—Materiali’sm.
4294
Abel, Weierstrass, R i e m a n n,
Poincaré och P r e d ho 1 m.
Matematiska tecken. Till m. t. kunna
räknas siffror (jfr Talsystem!), de
bokstäver, som användas för att
beteckna bekanta el. obekanta storheter (i förra
fallet användas oftast a, b, c o. s. v., i
senare x, y, z, t, u, v), de bokstäver, som
beteckna bestämda tal, t. ex. %(se Pi!)
och e, samt de särskilda m. t., som
uppräknas i nedanstående tabell:
Storhetstecken:
OO ett oändligt stort tal
A triangel
Q kvadrat
vinkel
Operationstccken.
-f- plus
— minus
+ plus el. minus
• el. X gånger
I dividerat med
= lika med
olika än
> större än
< mindre än
co likformig med
co kongruent med
J integral
^summan av
\/—kvadratroten ur
Matematisk fysik. De grenar av fysiken,
som huvudsakligen arbeta matematiskt
och härvid endast använda ett fåtal
experimentellt konstaterade fakta som grund
för beräkningarna.
Matematiskt värde. 1. Det m. v. av en
för viss tid sedan erlagd penningsumma
är denna summa jämte ränta på ränta
från inbetalningsdagen. 2. Det m. v. av ett
belopp, som skall betalas efter en viss tid,
är lika med den summa, vilken jämte
ränta på ränta intill inbetalningsdagen blir
det belopp, som då skall betalas. 3. Det
m. v. av en livförsäkring är liktydigt med
den försäkrades tillgodohavande i
premiereserven el. summan av
inbetalda premier minskad med summan av de
risker bolaget iklätt sig genom att taga
försäkringen.
Ma’ter (lat.). Bet. moder. — M.
dolo-r o’s a, bet. den smärtfyllda modern,
benämning på bilder av Maria vid Jesu kors.
— AT m a m., se Alma! — M a’g n a
m., bet. den stora modern, rom.
benämning på K y b e 1 e.
Mate’ria el. m a t e r i e (lat. mate’ria).
Bet. ämne; innehåll (i mots. till form),
kroppslig verklighet. Vår kännedom om
m:s struktur har under de senaste
årtiondena gått oerhört framåt. All m.
består av atomer, vilka i sin tur
uppbyggas dels av positivt elektriska
atomkärnor, dels av negativa elektroner, som
kretsa runt kärnan. Av atomer av samma
slag sammansättas grundämnena,
medan atomer av olika slag bilda k
e-miska föreningar. De flesta
föremål, som omge oss, bestå av blandningar
av dylika. Luften utgöres däremot till
största delen av en grundämnesblandning,
och vid högre temperaturer, t. ex. i solen,
förekomma troligen endast sådana.
Angående m:s natur veta vi däremot
fortfarande mycket litet. En del nyare
undersökningar över elektroner i hastig rörelse
synas dock visa, att m. och energi ej äro
så helt artskilda fenomen, som man förr
trodde. Jfr Energi, Massa,
Rela-tivitetsteorien! Litt.: G. Starck:
Materiens struktur (1921).
Materia’l (lat. mate’ria = ämne). Ämne,
stoff, avsett att bearbetas.
Materialisatio’n (lat. mate’ria =
ämne). Förkroppsligande av en ande. —
Materialisera, utföra m., förkroppsliga.
MaterialFsm (lat. mate’ria = ämne). I
teoretiskt avseende den filosofiska
åskådning, som anser den sanna verkligheten
vara materiell, d. v. s. kroppslig, och allt
skeende vara rörelse av materiella delar.
Själslivet fattas av m. som en funktion el.
produkt av det materiella, närmare
bestämt hjärnan, el. som en rent kroppslig
process. Under antiken skapades en
konsekvent m. av Demokritos. Under
upplysningstiden samt under 1800-talet ha på
grund av inflytande fr.
naturvetenskaperna materialistiska världsförklaringar
uppställts. I etiskt avseende förstås med m.
en livsåskådning, som betraktar materiella
och världsliga fördelar, kroppsliga
njutningar o. dyl. som det högsta goda. —
M a t e r i a 1 i’s t, anhängare av m., före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
