Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4301
Ma’ura y Montane’r—Maximalarbetsdag.
4302
land 1736, genom vars mätningar jordens
avplattning vid polerna kunde beräknas.
M. vistades 1740—53 i Berlin, ditkallad av
Fredrik II, och var där preses i preussiska
vetenskapsakademien.
Ma’ura y Montane’r [— i —],
Antonio, f. 1853, d. 1-925. Spansk konservativ
politiker, statsminister ett flertal gånger.
Maureta’nien. 1. Forntida namn på n. v.
Afrika, det nuv. Marokko och v. Algeriet,
i s. begränsat av Atlasbergen. 2. (M a
u-r e t a n i a). Koloni i Franska Väst-Af
rika, mellan n. vändkretsen och Senegal,
med 400 000 kvkm nästan av Sveriges
storlek. 322 000 inv. (1929), varav omkr.
400 européer, resten negrer och morer.
Mauriac [mårja’ck], Francois, f.
1885. Fransk förf., som i sina romaner
psykologiskt inträngande skildrar tragiska
öden mot katolsk bakgrund. M. har även
skrivit en romantiserad biografi över
Ra-eine.
Mauritius [måri’sjos]. Ö och britt,
kronkoloni i Indiska havet ö. om Madagaskar,
en av Mascarenerna, med 1865
kvkm ngt större än Öland. M. är
uppbyggd av vulkaniska bergarter och omges
av korallrev. Sockerrörsplantager upptaga
en stor del av ön, och socker utgör
huvudparten av exporten. 416 000 inv. (1929),
till mer än hälften indiska kulier.
Huvudstad : Port Louis.
Maurois [måroa’], André, f. 1885.
Fransk förf., vars arbeten präglas av
inträngande psykologisk analyseringskonst
och utsökt stilistisk förmåga. Han har
utgivit arbeten om Shelley (Ariel, sv. övers.
1924), Disraeli (1927) och Byron (1930)
samt romanen Kärlekens klimat (sv. övers,
1929).
Maurras [måra’J, Charles Marie
P h o t i o s, f. 1868. Fransk författare och
tidningsman, en av de främsta
företrädarna för den nationalistiska
kamporganisationen, Action f r a n g a i s e.
Maury [måri’], F. M. E. L u c i e n, f.
1872. Fransk förf, och kritiker,
universitetslektor i franska språket i Uppsala
1900—1906, som i böcker och
tidningsartiklar särskilt behandlat sv. ämnen. M. är
föreståndare för det 1931 invigda svenska
studenthemmet i Cité universitaire i Paris,
Bl. hans skrifter märkes den
uppmärksammade Le nationalisme suédois et la guerre
1914—1918 (1918; Den svenska
nationalismen och kriget, 1918).
Ma’usergevär. Militärgevär, som bl. a.
användes i Sverige och som 1866
konstruerats av Wilhelm och Paul Mauser i
Wurt-temberg.
Mausole’um. Urspr. benämning på en
berömd 42 m hög gravbyggnad, uppförd
omkr. 350 f. Kr. i Halikarnassos i Mindre
Asien över den kariske konungen MausoL
los. Byggnaden, som under antiken
räknades som ett av världens sju underverk,
var försedd med märkliga relieffriser, på
vilka bl. a. Skopas och Leokares arbetat.
— M. bet. numera större gravbyggnad i
allm.
Mauve [måv] (fransk.). Bet. malva;
mal-vafärgad.
Max av Baden. Se Maximilian!
Maxe’ntius, Marcus Au r e 1 i u s V
a-1 e r i u s f. omkr. 280, d. 312. Rom. kejsare
306—312 (dock betraktad som en
usur-pator) son till kejsar Maximianus.
MaxFller (lat. maxi’lla = käke). Bet.
käke. Det till tuggverktyg ombildade
andra benparet hos insekter och kräftdjur. M.
röra sig liksom mandiblerna i horisontal
led. Jfr Insekter!
Maxi’m (lat. ma’xima = den högsta,
förnämsta, underförstått: re’gula el.
sente’n-tia = grundsats). Bet. grundsats,
levnadsregel av personlig art.
Maxim [m8e’cksim], sir H i r a m S t
e-v e n s, f. 1840, d. 1916. Nord-amer.
ingenjör, som konstruerat den första moderna
kulsprutan.
Maxima’1 (lat. ma’ximus = störst). Bet.
så stor som möjligt. Mots.: m i n i m a’l.
Maximalarbetsdag. Högsta medgivna
arbetstid per dag. M. uppgår vanl. till 8
timmar och tillämpas i allm. blott
beträffande industriell verksamhet.
Lagstiftning om m. infördes först av England 1802
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
