Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matrona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4299
Matteröd—Maupertuis.
4300
Matteröd. Socken i Kristianstads län
(Västra Göinge härad). 813 inv. (1932).
Matteus, Sankt. Församling i
Stockholms stad på övre Norrmalm. Dess kyrka
invigdes 1903 och restaurerades 1923—25.
M. är Sveriges folkrikaste församling.
56 977 inv. (1932).
Matteus. Se Evangelium!
Matthew [mseHhju]. William
Diller, f. 1871. Nordamer. paleontolog, en
bland nutidens förnämsta. Hans
forskningar rörande fossila däggdjur äro av
banbrytande betydelse.
Matthi’ola. Växtsläkte (fam. Cruci’feroe)
med ett femtiotal arter i
Medelhavsländerna. Viktigast är lövkojan (se d. o.!).
Matti’as. Den av Jesu lärjungar, som
upptogs bland apostlarna efter Judas
Iska-riot (Apg. 1 kap. 23—26 v.).
MattPas, f. 1557, d. 1619. Tysk-rom.
kejsare 1612—19, konung av Ungern
sedan 1608. Under hans näst sista
regeringsår utbröt det böhmiska upproret, som var
början till det* 30-åriga kriget.
MattPas Corvi’nus, f. 1443, d. 1490.
Konung av Ungern 1458—90, en av Ungerns
största regenter. Under hans tid blev
Ungern en stormakt och upplevde en
kulturell blomstring.
Mattlummer. Sv. namn på Lycopo’dium
clava’tum.
Mattmar. Socken i Jämtlands län
(Undersåkers och Offerdals tingslag). 1 188
inv. (1932).
Ma’tto Grosso [-grå’sså] (portug.). Bet.
Stora skogen. Stat i Brasilien vid gränsen
till Bolivia, med 1,4 mill. kvkm mer än
3 ggr så stor som Sverige. 350 000 inv.
(1930). Huvudstad: C u y a b å.
Mattons Läderfabriks a. b., L. A.
Läderfabrik i Gävle, etabl. 1852, bolag sedan
1930, aktiekapital 1,4 mill. kr.
Matts Kettilmundsson, d. 1326. Sv.
riks-hövitsman. Under striden mellan konung
Birger och hans bröder kämpade M. på de
senares sida och genomdrev 1319 Magnus
Erikssons val till konung.
Mattsson, Gustav Otto, f. 1873, d.
1914. Finl. förf, och tidningsman, docent
i kemi i Hälsingfors, som bl. a. utgivit
reseskildringen En herre for till Zanzibar
(1914).
Maturite’t (lat. matu’ritas). Bet.
mognad, mogenhet. •— M a t u r i t e’t s e x
a-m e n, tidigare namn för studentexamen.
Matuti’n (lat. matuti’na av matuti’nus
= tidig). Katolsk morgonmässa.
Maubeuge [måbö’sj]. Stad i n. Frankrike
(dep. Nord), med betydande metallindustri.
23 000 inv. (1926).
Maugham [måm], William
Somer-s e t, f. 1874. Eng. förf, av skådespel (bl.
a. Öster om Suez, uppfört i Stockholm
1923) och romaner, av vilka flera övers,
till sv., bl. a. Ett darrande blad (1924).
Maulmain. Se M o u 1 m e i n!
Mauna Kea [ma’ona kä’a]. »Vita
berget», ön Hawaiis högsta topp, 4 211 m. ö. h.
M. är en slocknad vulkan. ■— På samma ö
reser sig i s. det 4 168 m höga Mauna
L o a, »Stora berget», vars vulkaniska
verksamhet är mycket livlig. En av dess
kratrar är K i 1 a u e a.
Maupassant [måpassa’n], G u y de, f.
1850, d. 1893. Fransk förf., en av
naturalismens främsta
målsmän. Hans
konst präglas av
skarp
verklighets-iakttagelse, psykologiskt intresse och
en
ironiskt-pessi-mistisk, stundom
cynisk åskådning.
M. hör till den
franska prosans
mästare. Bl. hans
arbeten märkas Ene
vie (1883; sv.
över
sättning, Ett liv, 1884), Fort comme la mort
(1889; sv. övers. Stark som döden, 1894)
m. fl. romaner samt en mängd noveller.
Maupertuis [måpärtui’], Pierre
Louis Moreau de, f. 1698, d. 1759.
Fransk matematiker och astronom, ledare
av en grådmätningsexpedition till Lapp-
G. DE MAUPASSANT.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
