Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mensur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4341
Mensu’r—Mercerise’ring.
4342
vandeskap samt ofta vid
kraftnedsättan-de sjukdomar och under digivning. I
senare fallet kan dock befruktning det
oaktat äga rum (jfr ovan!). Smärtor vid m.
(dysmenorré) uppträda ofta hos nervösa
och blodfattiga kvinnor. De försvinna
fullständigt efter första förlossningen. M.
hos människan motsvaras av djurens
brunst, som dock uppträder med vida
längre mellantider.
Mensu’r (lat. mensu’ra = mätning,
mått). 1. Tysk studentduell (egentl. det
uppmätta avståndet mellan duellanterna).
2. Se Mätglas!
Mensura’lmusik (lat. mu’sica
mensura’-bilis = mätbar musik). Egentl. all
musik, vars rytmiska värden anges genom
bestämda nottecken, således även den
nuvarande musiken. I inskränkt bemärkelse är
m. däremot all musik under
1100—1600-ta-len, upptecknad i s. k. mensuralnotskrift.
Denna skrift utbildades ur den för
kyrkomusiken använda s. k. romerska
kvadratnotskriften (koralnotskriften) redan på
1100-talet och bestod i sina enklaste
element av en kvadratisk och en rombisk figur
med el. utan streck, upptecknade på ett
linjesystem.
Menta’l (av lat. mens = själ, ande).
Själslig, andlig. — Mentalite’t,
själslig läggning.
Me’ntha. Växtsläkte (fam. Labia’tce).
M. äro fleråriga, starkt luktande,
bredbla-diga örter med små, röda el. violetta
blommor med nästan regelbundet fyrflikad
krona. I Sverige finnas ett dussintal arter. Ur
M. piperi’ta erhålles
pepparmynt-o 1 j a. M. silve’stris m. fl. odlas som
kryddväxter under namn av mynta.
Krusbla-diga former kallas k rusmynt a.
Mention [mansiå’n] (fransk.). Bet.
omnämnande. — M. honorable [ånnåra’bl]
(fransk.), hedersomnämnande.
Mento’l (lat. me’ntha = peppar mynta).
Huvudbeståndsdelen i pepparmyntolja, en
hydroaromatisk alkohol, som
kristalliserar i färglösa prismer, vilka smälta vid
+ 43°. M. ingår i många munvatten samt i
brösttabletter o. dyl.
Menton [mantå’n] el. M e n t o’n e. Stad
i s. Frankrike (dep. Alpes Maritimes) vid
Medelhavet. Fullständigt skyddat för
nordliga vindar, har M. ett utmärkt
medelhavsklimat och är en mycket besökt
klimatisk kurort. 23 000 inv. (1926).
Me’ntor. I grek, mytologi Odyssevs’ vän,
som under dennes bortovaro i trojanska
kriget hade uppsikt över Odyssevs’ hus. —
I överflyttad bet. en person, som har
uppsikt över en annan; uppfostrare,
handledare.
Menue’tt (fransk, menuet av lat.
minu’-tus = liten). Fr. 1650-talet härstammande
fransk figurdans i % takt och långsamt
tempo, vilken under 1700-talets förra hälft
var den förhärskande dansen i Europa.
Meny’ (fransk, menu av lat. minu’tus =
liten). Bet. matsedel.
Menya’nthes. Växtsläkte (fam.
Gentia-na’ceoe) med en enda art, M. trifolia’ta
(Vattenklöver), en vattenväxt med
trefingrade, glatta blad och ljusröda, inuti
vita blommor i stora, upprätta klasar.
Bladen användes förr i medicinen (mot
magkatarr).
Me’nzel, Adolf Friedrich E r
d-m a n n von, f. 1815, d. 1905. Tysk målare
och tecknare, som särskilt utfört
historiemålningar med motiv från Fredrik den
stores och Wilhelm I:s hovliv. Hans konst
är banbrytande inom tyskt
1800-tals-måle-ri och kännetecknas av utomordentlig
tids-karakteristik, realistisk skärpa och
tekniskt mästerskap. Led. av Konst.-ak.
Mequinez. Se M e k n e s!
Mera’n el. Mer a’n o. Stad och
klimatisk kurort i n. Italien (prov. Bolzano),
vid floden Adige, årligen besökt av omkr.
60 000 kurgäster. 20 000 inv. (1930). M. var
före Innsbruck Tyrolens huvudort.
Merca’tor, Gerardus, f. 1512, d. 1594.
Belgisk geograf, ryktbar genom en efter
honom uppkallad kartprojektion.
Mercerise’ring. Behandling av
bomullsgarn el. -vävnader med alkali. Metoden
uppfanns 1844 av engelsmannen J. Mercer.
Den ger bomullen ökad silkesglans samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
