Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mensur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4343
Merci’—Meriste’m.
4344
större absorptionsförmåga för färgämnen.
Vid m. krympa dock trådarna, varför de
måste behandlas i spänt tillstånd.
Merci’ (fransk.). Bet. tack.
Mercier [-sie’], D é s i r é Jo sep h, f.
1851, d. 1926. Belgisk ärkebiskop, kardinal,
känd som en av ledarna för Belgiens
proteströrelse mot den tyska invasionen under
världskriget.
Mercure de France [-ky’r do frans].
Fransk litt. månadsskrift, utg. fr. 1889,
uppkallad efter en gammal fransk tidskr.,
som utgavs i Paris 1672—1825.
Mercuria’lis. Växtsläkte (fam.
Euphor-bia’cece) med en sv. art, M. pere’nnis
(B i n g e 1). Den har breda, glatta blad
och små, gröna blommor.
Mercu’rius. 1. I rom. mytologi handelns
och köpenskapens gud, motsv. grekernas
Hermes. 2. Alkemisterhas beteckning för
flyktiga ämnen, särskilt kvicksilver. 3.
Tidskr., utg. i Stockholm 1755—65 av K.
Gjörwell (1755—61; 1763—65) och E.
Ek-holm (1761—62). 4. Se M e r k u r i u s!
Me’redith, George, f. 1828, d. 1909.
Eng. förf., en av den moderna eng. litt:s
främsta målsmän, förf, av romaner,
kännetecknade av psykologisk skärpa. Till de
mest bekanta höra The ordeal of Richard
Feverel (1859; sv. övers. Richard Feverels
eldprov, 1908), The egoist (1879) samt
Diana of the crossways (1885; Diana på
korsvägen, 1904).
Meresjko’vskij, Dmitrij
Sergeje-v i t j, f. 1866. Rysk förf, och kritiker,
främst känd genom sin trilogi Julianus
Apostata (»Gudarnas död»), Leonardo da
Vind (»Gudarnas uppståndelse») och
Peter och Aleksej (»Antikrist») (1896—1905;
sv. övers. 1902—05), som skildrar
drömmen om ett »tredje rike», där
motsättningen mellan kristendom och hedendom skall
bringas till harmoni. M. har även utgivit
stora kritiska verk om Tolstoj och
Dosto-jevski (1903—1904) ; av hans övriga
produktion märkes essaysamlingen Eviga
följeslagare (1897; sv. övers. 1908). Hans
senare verk visa en allt starkare dragning
mot religiös mystik.
Mérida. 1. Stad i s. Spanien (prov.
Ba-dajoz) vid floden Guadiana. M. var under
forntiden Lusitaniens huvudstad. Omkr.
15 000 inv. 2. Stad i ö. Mexico (staten
Y.u-catan), huvudstad i Yucatan, med
universitet samt handel med sisalhampa samt
tillverkning av socker, tobaksvaror och
rom. 79 000 inv. (1921). 3. Stad i v.
Venezuela (staten Mérida), med universitet.
Meriden [mo’ridon]. Stad i n. ö. U. S. A.
(Connecticut). 38 000 inv. (1930).
Meridia’n (lat. meri’dies = middag).
Bet. egentl. middagslinje. Inom geografien
en storcirkel på jorden, gående genom
polerna, inom astronomien motsvarande
storcirkel å himlavalvet. M. går alltså i
riktningen norr—söder. Jfr Parallell!
Meri’dies (lat.). Bet. middag, middagstid.
— A’n te m e r i’d i e m (förk. a. m.), före
middagen; post mer i’d i e m (förk. p.
m.), efter middagen.
Me’rikanto. 1. Oskar M., f. 1868, d.
1924. Finl. tonsättare, vilken i en
folkvise-betonad stil skrivit högt uppskattade
solosånger, vidare operor och kammarmusik m.
m. 2. A a r r e M., f. 1893. Den förres son,
modernistisk tonsättare av främst
orkesterverk.
Mérimée [-me’], P r o s p e r, f. 1803, d.
1870. Fransk förf., som i synnerhet utgivit
noveller, vilka oftast utmärkas av
romantiskt innehåll och realistisk
skildringskonst, t. ex. Colomba (1841) och Carmen
(1847, mest bekant genom Bizets opera).
Båda finnas i sv. övers. (1842 resp. 1902).
Me’rinos, a. b. Ylleväveri i Borås,
grundat 1891, aktiekapital 1,05 mill. kr.,
års-tillverkning 3,5 mill. kr. M. äges av
Kilsunds a. b.
Merioneth [merriå’nith]. Grevsk. i n. v.
Wales.
B
Meriste’m (grek. meri’s = del och
ste’-mon = varp) el. delningsvävnad.
Den odifferentierade vävnad hos växterna,
ur vilken genom upprepade celldelningar
och fortgående differentiering övriga
vävnader uppstå. Ett sådant m. är k a m b
i-u m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
