Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4349
Messe’nien—Metafo’r.
4350
Messe’nien. Landskap i s. Grekland
(Pe-loponnesos).
Messeniska viken. Den västligaste av
vikarna på sydsidan av halvön Peloponnesos,
G rekland.
Messenius, Johannes, f. omkr. 1579,
d. 1636. Historiker, prof, i juridik i
Uppsala, känd för sina historiska skoldramer,
bl. dem Disa,
(uppfört första gången
1611) samt för sitt
stora historiska
verk Sco’ndia
il-lustra’ta (tryckt
1700—05), som
behandlar Sveriges
historia fr.
syndafloden till början
av 1600-talet. Litt.:
H. Schuck: Minne
av J. M. (1920).
J. MESSENIUS.
Målning.
Messi’as (hebr. maschiach = smord;
motsv. grek. Kr is t o’s). I judendomen
finnas två olikartade Messiasföreställningar.
A ena sidan märkes en M., som väntas
skola befria folket från dess förtryck, å
andra sidan en övervärldslig, himmelsk M.
T. N. T. användes Messias som namn på
Jesus.
Messina, A n t on e 11 o da. Se An t
o-nello da Messina!
Messi’na. 1. Prov, på n. ö. Sicilien. 2.
Stad i M. 1, vid Messinasundet. M. ligger
i skärningspunkten för den sicilianska
nord- och östkustens områden för
intensiva vin- och fruktodlingar (apelsiner). M.
har stor hamn, rymmande ett tusental
fartyg. M. förstördes genom jordbävning 1908
men repade sig raskt samt har stor
utförsel av vin, olja, sy dfrukter, svavel och
silke. 204 000 inv. (1930).
Messinasundet. Sund, som förenar
Tyrrhenska och Joniska haven
(Medelhavet), mellan Sicilien och Kalabrien
(Italien).
Messläktet (Pa’rus). Ett släkte M e
s-fåglar med ett flertal sv. arter. De
flesta äro skogsfåglar, som dock om vintern
gärna närma sig människoboningar.
Vik
tigast äro Blåmesen (P. cceru’leus),
som är brokig i blått, svart och gulgrönt,
Kärrmesen el. Entitan (P.
palu’s-tris), som är ovan gråbrun, under vit,
Lappmesen (P. ci’nctus), som
huvudsaki. förekommer i n. Sverige, T o f s m
e-sen (P. crista’tus), som liknar de föreg.
men har en stor svart och vit nacktofs,
samt Talgoxen (P. ma’jor). Den
sistnämnda är större än de övriga, ovan
olivgrön, under gul med ett svart band samt
har svart huvud.
Mest gynnad nation. Den nation, som i
ett handelsfördrag tillförsäkras förmåner
beträffande tullar, tariffer o. dyl., som icke
överträffas av annan nations
motsvarande förmåner.
Mesti’s el. m e s t i z (sp. mesti’zo av lat.
mi’xtus — blandad). Avkomling av vit och
indian. M. finnas talrikast i Syd-Amerika,
varest en ny ras av dessa element är under
bildning.
MeStrovic [mä’sjtråvitj], Ivan, f. 1883.
Jugoslavisk skulptör, rektor för
konstakademien i Zagreb. M., som utbildat en
nationell stil, har vunnit internationell
berömmelse för sin mycket rika produktion
i brons, sten och trä.
Mesy’r (fransk mesure av lat.
mensu’-ra = mått). Mått och steg, åtgärd. Ordet
användes egentl. endast i
sammansättningen halvmesyr, otillräcklig åtgärd,
ngt som stannar på halva vägen.
Me’ta (grek, meta’ = mellan). 1. Se
Isomeri! 2. Inom den oorganiska
kemien betecknas som metaföreningar
sådana syror el. baser, som äro
vattenfatti-gare än de normala. Jfr t. ex. Fosfor!
MetabolPsm. Detsamma som
ämnesomsättning.
Metafenyle’ndiami’n el.
diaminoben-s o 1. Organiskt ämne (vita kristaller) a,v
formeln H2N . Ce H4 NH2. M. ger med
sal-petersyrlighet en intensivt brunfärgad
förening och anv. därför för påvisande av
nitritjoner och i färgämnesindustrien.
Metafo’r (grek, metafor a’ = överföring).
Retorisk figur, som består i användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
