Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4351
Metafysi’k—Meta’n.
4352
av ett bildligt uttryck, t. ex. »lagens arm»,
»en glödande tro» m. m.
Metafysi’k (grek, metafysike’ av meta’
= efter och fysike’ = vetenskapen om
naturen). Bet. egentl. den vetenskap, som
kommer efter vetenskapen om naturen.
Läran om verklighetens yttersta grunder,
det översinnliga i mots. till den sinnliga
världen. Sitt namn har denna vetenskap
fått på grund av sin plats i Aristoteles’
skrifter (efter fysiken). —
Metafysiker, filosof, som ägnar sig åt studiet av
m. — Me t a f y’s i s k, översinnlig.
Metage’nesis. Se
Generationsväxling!
Metaldehy’d. Vit, fast massa, som
er-hålles ur acetaldehyd genom behandling
med svavelsyra. Den användes till bränsle,
s. k. torrsprit (»meta»).
Metallammoniakföreningar. Oorganiska
föreningar, som innehålla komplexa joner,
bestående av en metall och ett antal
am-moniakgrupper. M. finnas i mycket stort
antal särskilt av koppar, nickel, kobolt
och platinametallerna.
Metaller. Av gammalt använd
beteckning för de grundämnen, som ha stark
glans, god ledningsförmåga för värme och
elektricitet samt äro ogenomskinliga och
oftast smidbara. M. lösa sig ej i andra
ämnen, såvida de ej ingå kemiska föreningar
med dessa. Däremot bilda de gärna
lösningar med varandra (legeringar).
Endast en m. (kvicksilver) är vid vanlig
temp. flytande. I kemiskt avseende bilda
m. ensamma endast positiva joner. M:s
molekyler bestå av en enda atom (jfr M
e-talloider!). Inom tekniken menas
oftast med m. metaller och metallegeringar
utom järn.
Metallografi’ (metall och grek. gra’fein
= skriva). Vetenskapen om metallerna och
i synnerhet om deras legeringar.
Metallogra’fiska institutet. Institut i
Stockholm för metallografiska
forskningar. M. grundades 1920 för medel, som
insamlats inom järn- och metallindustrien,
och förestås av C. Benedicks,
Metalloi’der (metall och e’idos =
likhet). Oegentlig, men vanlig beteckning
för de grundämnen, som ej ha metalliska
egenskaper. M. äro dels gaser (väte, syre,
kväve m. fl.), dels fasta ämnen (kol,
svavel, fosfor, jod m. fl.). Endast en (brom)
är flytande. Endast väte bildar ensam
positiva joner. De övriga bilda oftast
negativa joner, antingen tillsammans med syre
el. ensamma (se Halogener!). Till m.
höra även ädelgaserna. Med
undantag av de sistnämnda bestå m:s molekyler
av två el. flera atomer. På gränsen mellan
m. och metaller stå antimon och vismut.
Jfr Metaller!
Metallurgi’ (metall och grek. e’rgon =
verk). Läran om de tekniskt använda
metallernas framställning och egenskaper. Jfr
Metallografi!
Metallverken, a. b. Svenska. Bolag i
Västerås, grundat 1907, aktiekapital 20,1 mill.
kr., årstillverkning 30,7 mill. kr. M. äger
koppar- och mässingsverk med pressverk
och ammunitionsfabrik i Västerås,
manufakturverkstad, metallgjuteri och
armaturfabrik samt sågverk i Skultuna, valsverk
vid Granefors, Asarum (Blekinge) samt
koppar-, zink- och blygruvor i Örebro län.
M. kontrollerar även Nordisk
Metalaktie-selskab i Oslo och Metalaktieselskabet i
Köpenhamn.
Metamorfo’s (grek. metamo’rfosis =
förvandling). 1. Den förvandling, som hos
en del djur försiggår, innan de antaga det
könsmogna individets form. Jfr Larv! 2.
Förändring av bergarter under inverkan
av starkt tryck och i regel även hög
temperatur. Ifrågavarande bergarter sägas vara
metamorfoserade. Ofta kallas även
själva bergarterna m., och processen kallas
då m e t a m o r f i’s m. Vid
kontaktmetamorfoser spelar temperaturen
den största rollen, vid
regionalmetamorfoser även trycket. Vid m.
uppstår ofta en tydlig skiffrighet, som
saknats hos den urspr. bergarten.
Meta’n, su m p g a s, g r u vgas. Det
enklaste kolvätet av formeln CH4. M.
bildas ur stenkolslager och torv och
förekommer därför i gruvor samt utgör större
de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
