Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meyer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4365
Meyer—Meyer.
4366
förnämsta hamnarna äro Vera Cruz och
Tampico, båda på östkusten. Sjöfarten har
stor betydelse för såväl inlands- som
ut-landstrafiken. För den senare stå 10
atlantiska och 13 Stillahavshamnar öppna.
Trafiken på atlantiska vatten är dock
ännu mera betydande. 1927 besöktes
hamnarna av 9 650 fartyg, uppgående till 17,6
mill. ton.
Upptäcktshistoria. Se C e
n-t r a 1-A m e r i k a!
Statsskick och politisk
indelning. M. är en förbundsrepublik,
bestående av 28 stater, 2 territorier och 1
förbundsdistrikt. Den verkställande
makten utövas av en president, som väljes för
en tid av fyra år. Den lagstiftande
makten utövas av en kongress (riksdag), best,
av senaten på 58 led. och
representanternas hus, best, av omkr. 258 led., valda
genom allmän rösträtt. Huvudstad:
Mexi-c o. Dessutom finns ännu en stad med
över 100 000 inv.
Religionen är för befolkningens
övervägande del rom.-kat. Kyrkan är dock
skild från staten, och fullständig
religionsfrihet råder.
Historisk översikt. M. utgjorde
först ett spanskt vicekonungadöme och
förblev ett spanskt lydland ända till 1810,
då revolutionsrörelser utbröto, vilka 1821
ledde till landets politiska självständighet.
Åren 1862—67 var M. kejsardöme under
franskt inflytande och med en österr.
ärkehertig, Maximilian, som monark. Sedan
monarkien störtats och kejsaren avrättats
stredo olika partier om makten, och
under åren 1876—80 och 1884—1911 styrde
P. Diaz landet med diktatorisk stränghet.
1913 lät arméchefen Huerta mörda
president Madero och ryckte till sig makten men
erkändes ej av U. S. A. och måste avgå
följande år. Under presidenterna Carranza
(1915—20) och Obregon (1920—24) befann
sig M. i konflikt med U. S. A., emedan
regeringen bestred de nordamer.
oljetruster-nas äganderätt till landets rika
oljetill-gångar, och pres. Calles (1924—28)
fullföljde kraftigt företrädarnas politik. 1928
åstadkoms emellertid en uppgörelse i
olje-frågan. Genom ett dekret 1926 om natio-
nalisering av kyrkans egendom och förbud
för utländska präster att verka i M.
råkade Calles i en svår konflikt med
katolikerna, och M. drabbades av interdikt.
Obregon, som ånyo valts till president,
mördades 1928 och uppror utbröto men
kuvades. 1929 bilades striden delvis,
inter-diktet upphävdes, och sedan general
Ortiz-Rubio valts till president återställdes
lugnet i landet. General Ortiz-Rubio avgick
som president i sept. 1932 och efterträddes
av general Rodriguez, f. 1896.
2. M. el. Mexico C i t y. Huvudstad i
M. 1. M. ligger på en slätt 2 265 m. ö. h.
och vid randen av ett stort sjöbäcken. M.
är i huvudsak modernt byggt, men flera
palats fr. den sp. erövringstiden ha
bibehållits. M. har obetydlig industri men
är medelpunkt för handel och järnvägar i
landet samt med universitet och andra
institutioner landets kulturella centrum.
M. anlades 1521 av Cortez på den forna
aztekstadens grund. 968 000 inv. (1930).
3. Förbundsdistrikt i Mexicos förenade
stater.
Meyer, Eugene, j:r, f. 1875. Amer.
bankir, sedan 1930 chef för Federal
Re-serve Board.
Meyer [ma’jer], Conrad
Ferjdi-n a n d, f. 1825, d. 1898. Schweizisk förf.,
en av de mest betydande målsmännen för
Schweiz’ tyskspråkiga litt. Han har
utgivit dikter, Huttens letzte Tage (1871) och
Gedichte (1882), samt i synnerhet
historiska noveller, bl. a. Jurg Jenatsch (1876;
sv. övers. 1910) och Gustav Adolfs Page
(1882; sv. övers. 1889).
Meyer [ma’jer]. I. Johann
Heinrich M. (kallad »Goethe-Meyer» el.
»Kunst-Meyer»), f. 1760, d. 1832. Tysk
målare och konsthistoriker, direktör för
konstakademien i Weimar. M. var Goethés
intime vän och har utövat ett betydande
inflytande på dennes konstförfattarskap.
II. Joseph M., f. 1796, d. 1856. Tysk
bokförläggare, utg. av ett berömt
konversationslexikon. III. Julius Lothar
M., i. 1830, d. 1895. Tysk kemist, som bl.
a. påvisat sambandet mellan
grundämnenas atomvikter och atomvolymer och ung.
samtidigt med Mendelejev uppställt
grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
