Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mf. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4371
Michelet—Michelson.
4372
tillhörande det i sitt tilltänkta skick
aldrig fullbordade gravmonumentet över
påven Julius II, samt de för samma
monument avsedda slavarna (varav 2 i Louvren
och 2 ofullbordade i Florens’ akademi);
statyerna av Lorenzo och Giuliano de’
Me-dici jämte de till dessa hörande symboliska
figurerna Morgonen, Aftonen, Dagen och
Natten i det av M. utförda Mediceiska
gravkapellet i S:t Lorenzo-kyrkan i
Florens. Hans huvudverk som målare äro
takmålningarna i Sixtinska kapellet (1508
—12) i Vatikanen i Rom samt den på
fondväggen i samma rum utförda
freskmålningen Yttersta domen (1541). Sedan
1546 var M. överbyggmästare för S:t
Pe-terskyrkan i Rom, vars gigantiska kupol
är hans märkligaste insats som arkitekt.
M. påbörjade ett flertal stort anlagda
konstnärliga företag, av vilka dock
jämförelsevis få blevo fullbordade. Hans konst
är helt och hållet präglad av hans egen
mot det övermänskliga syftande, titaniska
ande med dess våldsamma lidelse,
sönderslitenhet och tungsinne. Hans
konstnärliga begåvning är uteslutande riktad på
plastiska värden, och det genomgående
motivet i hans konst är den nakna
människogestalten, vars former och rörelser
där framträda med en uttrycksfullhet,
som i sin skärpa äger något av en
naturkrafts ursprunglighet och makt. M. har
utövat ett ofantligt inflytande på
konstutvecklingen. Konsthistoriskt innebär
hans insats högrenässansens upplösning
och barockens början. Se plansch! Litt.:
Romain Rolland: Michelangelo (sv. övers.
1916). Hj. Öman: Michelangelo, hans liv,
personlighet och verk (1927). L. Lundh:
Michelangelo Buonarroti. (Verd. småskr.
n:r 171).
Michelet [mi’sjolett], Kristian
Fredrik, f. 1863, d. 1927. Norsk jurist och
konservativ politiker, led. av stortinget
1910—1924, utrikesminister 1920—21 och
1923—24.
Michelet [misjlä’], J u 1 e s, f. 1798, d.
1874. Fransk historiker, prof, vid
College de France, som utgivit de betydande
verken IHstoire de France (18 delar, 1833
-—66) och Histoire de la révolution fran-
A. MICHELSON.
Fotografi.
gaise (7 delar, 1847—53). M. var en
glänsande stilist och besatt en sällspord
förmåga att levandegöra förgångna tider.
Till sin åskådning var han övertygad
demokrat.
Michelin [misjlä’n], André, f. 1853, d.
1931. Fransk bilringsfabrikant, vars firma
tillverkade den första pneumatiska
auto-mobilringen. Firman har numera växt till
en av världens största i sin bransch. —
Michelin e-v agnen [misjli’n-],
motorvagn för järnvägsdrift, löpande på
pneumatiska gummiringar. Den tillverkas t. v.
av Michelin-fabriken och är ett led i
järnvägarnas försök att hävda sig i den hårda
konkurrensen med automobiltrafiken. Dess
största förtjänster äro ringa
bränsleförbrukning, låg vikt, snabb acceleration och
effektiv bromsningsförmåga.
Michelsen [mi’ck-], PeterChristian
H e r s 1 e b, f. 1857, d. 1925. Norsk
statsman. Under unionsstriderna var M. en
av de ivrigaste förkämparna för ett
självständigt norskt konsulatväsen. Såsom
chef för en norsk samlingsministär
genomförde han unionsupplösningen, vars
fredliga förlopp till en del berodde på M:s
försonliga politik. Räntorna av sin
förmögenhet (10 mill. kr.) donerade han till
ett »Christian M:s Institut» för fri
vetenskaplig forskning och annat
samhällsnyt-tigt arbete.
Michelson [mi’klson], Albert
Abraham, f. 1852, d. 1931. Tysk-amer.
fysiker, som dels utfört
ytterst noggranna
undersökningar
över vissa
ljusstrålars våglängd
för att erhålla ett
exakt mått på
meterns längd, dels
undersökt ljusets
hastighet i olika
riktningar. Han
erhöll därvid redan
1880 det uppseen-
väckande, flera gånger bekräftade
resultatet, att ljusets hastighet är oberoende av
jordens rörelse, ett resultat, som
kullkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
