Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michigan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4373
Michigan—Midland Bank.
4374
tar antagandet av en stillastående
världs-eter och som givit upphov till Einsteins
speciella relativitetsteori. M. erhöll 1907
Nobelpriset i fysik. Led. av Vet. ak.
Michigan [mPsjigen]. Stat i mell. U. S.
A., med 150 000 kvkm nästan dubbelt så
stor som Svealand. M. blev stat i U. S. A.
1837. 4 842 000 inv. (1930), av vilka ett
stort antal immigranter från skilda
länder (omkr. 25 000 svenskar). Huvudstad:
L a n s i n g.
Michigan-sjön [mi’sjigon-] (eng. Lake
Michigan). En av de Canadiska sjöarna, helt
belägen inom U. S. A. och 10 ggr så stor
som Vänern. M. ligger 177 m. ö. h. Dess
största längd är 515 km och medelbredden
104 km. Det största djupet är 265 m. S.
delen är isfri året om. Största staden vid M.
är Chicago.
Michoacan [mitjåaka’n]. Stat i s. v.
Mexico.
Mickiewicz [mitskje’vitj], Adam
Bernard, f. 1798, d. 1855. Polsk skald och
frihetshjälte. Han vistades 1824—29
lands-förvisad i Ryssland och var 1840—44 prof,
i slavisk litt. i Paris. De återstående åren
av sitt liv var han ivrigt verksam för
Polens frigörelse och dog i kolera i
Kon-stantinopel, sysselsatt med att organisera
en polsk här mot Ryssland. Hans
mästerverk som skald är Pan Tadetisz (1834; sv.
övers. 1898), en klassisk hjältedikt i
ho-merisk stil med motiv fr. polskt adelsliv
vid början av 1800-talet. M. räknas som
Polens nationalskald, och hans verk ha
övers, till de flesta europ. språk.
Mi’das. I grek, mytologi en frygisk
konung, som gjort Dionysos en tjänst och
härför fick önska sig vad han ville. M.
önskade då, att allt, som han berörde,
måtte förvandlas till guld. Hans önskan
uppfylldes, men då detta hade till följd,
att även maten, som han skulle äta,
förvandlades till guld, måste M. till slut
bedja att bli befriad från gåvan. — Om M.
berättas, att han hade åsneöron, vilka han
fått, emedan han som domare mellan
Mar-syas och Apollon fällt utslaget till den
förres förmån.
Middagshöjd. Solens höjd över
horisonten, då den passerar meridianen.
MPddelfart. Stad i Danmark på Fyn
(Odense amt), vid Lilla Belt, överfartsort
till Jylland. 7 480 inv. (1930).
Middlesbrough [miMdlsbero]. Stad och
grevsk. i n. ö. England. Staden ligger i ett
av Englands största järnmalmsområden och
har järn- och stålverk, vals- och rörverk
samt maskinverkstäder. 133 000 inv. (1929).
Middlesex [mi’ddlseks]. Grevsk. i s.
England.
Middle West [middl oe’st]. Vanl.
beteckning för de jordbruksidkande staterna i
mell. U. S. A.
Midfastosöndagen. Den 4: de söndagen i
fastan.
Midgård (fsv. mither = i mitten
befintlig och garther = inhägnad). I nord,
mytologi en mur, uppförd till skydd mot
jättarna och gjord av jätten Ymers
ögonbryn; även beteckning för den mellersta
delen av jordskivan, som inneslöts av
denna mur och beboddes av människorna.
— Midgårdsormen, son till Loke
och jättinnan Angerboda. M. tänktes ligga
i världshavet och vara så lång, att han
nådde runt hela jordskivan och bet sig
själv i stjärten.
Midi’ (fransk, av lat. me’dius = hälften
och di’es = dag). Bet. middagstid; söder,
särskilt beteckning för s. Frankrike. —
Canal-du-M., se C a n a 1-d u-M i d i! —
D e n t du M., se Dent du Midi! —
Pic du M. [— dy —], bet.
»Middags-berget», namn på flera toppar i de franska
Pyrenéerna.
Midinette [-ne’tt] (fransk, av midi =
middag). Benämning på sömmerskorna i
Paris, som vid middagsrasten lämna
verkstäderna och promenera omkring.
Mi’djan el. mi d j an i’t e r. En
forntida arab, folkstam, som enl. Dom. 6—8
kap. gjorde ett anfall mot Palestina men
tillbakaslogs av Gideon.
Midland Bank [mi’dlond bsenk]. Bank i
London, en av Englands fem storbanker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
