Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4411
Mjölkdroppen—Mjörn.
4412
Tabell
över den ungefärliga sammansättningen
av olika mjölk.
Vatten % [-Äggvita-] {+Ägg- vita+} % Fett % [-Mjölksocker-] {+Mjölk- socker+} % Salter %
Kvinnomjölk.... 88,6 1,6 6,0 3,5 0,3
Komjölk 87,8 3,6 4,6 3,4 0,7
Stomjölk 90,4 2,o 6,0 I,2 0,4
Getmjölk 85,s 5,o 4,o 4,8 0,7
Renmjölk 67,7 11,0 2,8 17,0 1,5
Mjölkdroppen. Namn pä föreningar i
flera sv. städer med uppgift att
tillhandahålla lämpliga mjölkblandningar åt
spädbarn. Den första M. grundades i
Stockholm 1901 av M. Blumenthal.
Mjölke. 1. Beteckning för fiskarnas
hanliga könskörtlar och den av dessa
avsöndrade sädesvätskan. 2. Sv. namn på
Epilo’bium angustifo’lium.
Mjölkfeber. Se Kalvningsfeberl
Mjölkglas. Detsamma som b e n g 1 a s.
Mjölkkörtlar. M. finnas endast hos
däggdjuren. Hos alla utom kloakdjuren
utmynna de i spenar, vilka dock kunna
bildas på flera olika sätt. Antalet spenar
överensstämmer i regel ungefärligen med
högsta antalet ungar i en kull. Själva m.
består, då den ej fungerar, i huvudsak av
fettvävnad, och kör tel vävnaden utvecklas
först, då den påverkas av hormoner, som
bildas hos fostret och därifrån övergå i
moderns blod (jfr Inre sekretion!).
Mjölkavsöndringen pågår, så länge m.
periodvis tömmes, men upphör eljes snart.
Jfr Bröst!
Mjölkningsmaskin. Apparat för
maskin-mjölkning av kor. I m. suges mjölken ur
juvret genom en luftpump, vars verkan
dock med jämna mellanrum upphör och
ersättes med en hoptryckning kring
spenen. Mjölkning med m. måste i regel
kontrolleras genom eftermjölkning för hand.
Mjölksaft. 1. Mjölkliknande vit el. gul
saft, som avsöndras av många växter, t.
ex. Tara’xacum och Eupho’rbia. 2.(Chylus).
Den mjölkliknande vätska, som utgöres av
lymfa från tarmkanalen. På grund av att
fettet uppsuges genom lymfkärlen får
den
na synnerligen hög fetthalt och därav
mjöl-kigt utseende. Genom stora bröstgången
överföres m. i blodet.
Mjölkskorv. Eksem med gula skorpor
å huvudet el. i ansiktet hos späda barn,
särskilt de som uppfödas artificiellt.
Mjölksocker el. 1 a k t o’s. Sammansatt
sockerart, som förekommer i mjölk. M. har
mindre söt smak än rörsocker och är
mindre lösligt i vatten. Av enzymet 1 a
k-t a’s sönderdelas det i glykos och galaktos,
varefter dessa kunna förjäsas till alkohol.
Mjölkstockning. M. uppkommer, då en
mjölkkörtel ej kan tömmas på grund av
hinder i utförsgångarna el. då den av
annan anledning ej tömmes. Behandlingen
består i urmjölkning samt åtgärder, som
minska mjölkavsöndringen, t. ex.
våtvär-mande omslag, laxermedel.
Mjölksyra el. oxipropio’nsyra. Organisk
syra av sammansättn. CH3CHOH COoH.
M. förekommer i flera isomera och
stereo-isomera former. Viktigast äro jäsning
s-mjölksyra el. vanlig m., som är
optiskt inaktiv, samt den vänstervridande
köttmjölksyran, som bl. a. bildas i
musklerna, då de arbeta. M. äro starkare syror
än ättiksyra. Salterna kallas 1 a k t a’t.
Mjölksyrejäsning. Dels omvandling av
kolhydrat (rörsocker, mjölksocker m. fl.)
till mjölksyra, dels dennas vidare
omvandling till alkohol. M. förorsakas av
särskilda bakterier. M. av första slaget äger
rum, då mjölk surnar (jfr Mjölk!); om
m. av senare slaget se Jäsning!
Mjölktistel. Sv. namn på S o’nchus-ar ter.
Mjölktänder. Se Tänder!
Mjölmask. Se Mjölbagge!
Mjölner. Se Mjollner!
Mjölon (Arctosta/phylus u’va u’rsi).
Till fam. Erica’ceoe hörande nedliggande
buske med läderartade blad, ljusröda
blommor och röda frukter. Den
förekommer på hedar och skogsbackar över hela
vårt land.
Mjörn. Sjö i s. v. Västergötland, 56
kvkm. Vid M. ligger Alingsås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
