Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mohn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4423
Molde—Moliére.
4424
Sereth. M. var fordom ett eget
fursten-döme. 3. Autonom sovjetrepublik i s. v.
Ukrajna vid Dnjestr, med 8 300 kvkm ung.
så stor som Västmanland, upprättad 1924.
572 000 inv. (1926). Huvudstad: T i r a
s-p o 1.
Molde. Stad och turistcentrum i s.
Norge (Möre fylke) vid Romsdalsfjorden.
Genom Romsdalsbanan har M. sedan 1924
järnvägsförbindelse med Oslo. 3 525 inv.
(1930).
Moldefjord. Se Romsdalsfjord!
Molekyl. Se Molekyler! —
Molekylär-, förstavelse som bet. hörande till
molekyler.
Molekyla’rföreningar. Kemiska
föreningar mellan två el. flera molekyler. Man
antager, att dessa härvid bindas ihop av
svagare valenser än de normala (b i v a 1 e
n-ser). Typiska exempel på m. äro
metall-ammoniakföreningar, dubbelsalter och
kri-stallvattenhaltiga salter. Däremot äro
sådana föreningar som svavelsyra och
me-tallhydroxider, som t. ex. av Berzelius
skrevos i form av m., vanliga kemiska
föreningar. Jfr Dubbelsalt, Komplex!
Molekyla’rmagneter. Detsamma som
elementarmagneter.
Molekyla’rrörelse. Se Molekyler,
Gaslagarna!
Molekyla’rströmmar. De elektriska
strömmar, som enligt Ampéres teori för
elektromagnetismen kretsa kring varje
elementarmagnet.
Molekyla’rvikt. Vikten av ett ämnes
molekyler i förhållande till en atom väte.
M. beräknas ur ämnets kemiska formel, i
det att den är summan av de ingående
atomernas vikter. För att direkt
bestämma m., vilket är nödvändigt just för att
kunna uppställa formeln, mäter man
antingen gastätheten, om ämnet kan
bringas i gasform, el. också
fryspunktsned-sättningen el. kokpunktsförhöjningen,
varvid alltså ämnet först måste upplösas i en
vätska. För rena vätskor kan m. beräknas
ur ytenergins förändringar med
temperaturen.
Molekyla’rvolym. Beteckning för den
volym, som upptages av en grammolekyl av
ett ämne. M. är beroende av de i ämnet
ingående grundämnenas atomvolymer men
är ej lika med summan av dessa.
Molekyler (lat. mo’les = massa). De
minsta delar av ett ämne, som kunna
förekomma i fri form. Grundämnen och kem.
föreningar bestå av endast ett slags m.,
blandningar av flera olika slags m., vilka
i sin tur kunna bestå av en el. flera olika
slags atomer. Enatomiga nr träffas endast
hos vissa grundämnen: ädelgaser och
metaller. Fleratomiga m. finnas dels hos de
flesta metalloider och innehålla då atomer
av endast ett slag, dels hos de kemiska
föreningarna. Antalet atomer inom en
m. kan hos vissa organiska ämnen, t. ex.
äggvitämnena, bli mycket stort (flera
tusen). M:s storlek växlar därför inom vida
gränser. De största kunna iakttagas i
ultramikroskop och ha en diameter av
några milliondels mm. Fria m. förekomma
i gaser och hos ämnen, som äro lösta i en
vätska. I fasta ämnen äro m. däremot
bundna vid vissa bestämda jämviktslägen.
Deras anordning i kristaller kan
iakttagas medels röntgenspektra. I vätskor
förskjuta sig m. gentemot varandra, men
påverka varandra ständigt. I både fasta
kroppar och vätskor synas de enskilda m.
befinna sig i oscillerande rörelser, som bli
starkare vid högre temperatur. Små
partiklar, t. ex. pollenkorn, som äro
uppslammade i en vätska, visa sig under
mikroskopet utföra oregelbundna rörelser, som
bero på de stötar, de erhålla av vätskans
molekyler. I gaser däremot röra sig de
enskilda m. längre el. kortare sträckor helt
oberoende av varandra men stöta ofta
ihop.
Molenbeek-Saint-Jean [-[målenbe’k-sän-sja’n].-] {+[målenbe’k-sän-
sja’n].+} Förstad till Bryssel.
Mole’tt (fransk, molette av lat. mo’la =
kvarn). En vid tygtryckerier använd
stål-trissa, på vars yta mönstret är graverat
för att därifrån överföras till själva
tryckvalsen.
Molfe’tta. Hamnstad i s. Italien (prov.
Bari). 45 000 inv. (1926).
Moliére [-jä’r], Jean Baptiste
Po-quelin, f. 1622, d. 1673. En av de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
