Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mowitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4485
Ms—Muhammed Ahmed.
4486
Ms. Kem. tecken för m a s u r i u m.
Ms, plur. M s s. Förk. för
manuskript.
M. s. Förk. för mano sinistra. Se
M a n o 1
M/S. Förk. för eng. motor s h i p,
motorfartyg.
Msta. Flod i n. v. Ryssland, som
kommer från sjön Mstino och faller ut i
limen. Längd (inberäknat den i Mstino
ut-iallande Zna): 440 km.
Mt el. M:t. Förk. för M o u n t el.
majestät.
M. T. J. Förk. för Malm ö—T r ä 11
e-borgs järnväg.
Muci’ner (lat. mu’cus = slem) el. s 1 e
m-ämnen. En grupp äggviteämnen, som
förekomma i slemkörtlarnas avsöndring, i
vissa svulster, i avsöndringen från sniglars
och en del andra djurs hud m. m. Vid
kokning med utspädda syror ge m.
glykosa-min. De innehålla ej fosfor. Jfr
Äggviteämnen!
Mu’cius Scie’vola (lat. sccie’va = vänster
hand). Romare, som kom till den
etruskiske konungen Porsenas läger för att döda
denne men misslyckades med sitt
mordförsök och togs tillfånga, varvid han för att
visa sitt mod brände sin högra hand.
Mu’cor. Ett släkte mögelsvampar,
tillhörande A 1 g s v a m p a r n a. M. ha
bom-ullslikt, gråaktigt mycel med i början
gulaktiga, sedan svarta, skaftade
fruktkroppar. Den vanligaste arten är M. muce’do
(Kulmögel), som allm. förekommer på
hästspillning och ruttnande ämnen. Hos
M. ni’gricans är myceliet svart, filtar tat;
den förekommer mest på växtämnen (gröt,
bröd o. dyl.).
Mucu’na. Tropiskt växtsläkte (fam.
Le-gumino’sce). Baljorna äro beklädda med
styva hullingborst, som gå i handeln under
namn av k 1 å d- el. klipulver.
Mue’zzin el. m u a’z z i n. Se
Minaret!
Mufflonfår. Se Får!
Mu’fti (arab.). I muhammedanska
städer en ämbetsman, som avger utlåtanden
och lämnar råd särskilt i rättsfrågor.
Mugg. Sjukdom hos hästar som består
av inilammationsprocesser i huden under
hovskägget.
Muha’mmed el. M o h a m m e d, f. omkr.
570, d. 632. Islams grundläggare. M.
tjänade som fåraherde till sitt 25: te år, då
han gifte sig med en rik änka, Chadidja.
M. var visionär, och vid 40 års ålder
skedde hans religiösa genombrott, som
grundade sig på uppenbarelser och syner. Han
uppträdde till en början som
väckelsepredikant i sin hemstad, Mekka, men rönte
motstånd. 622 flyttade han med sina
trogna över till staden Jatrib (sedermera
Me-dina), och denna utvandring {hidschra)
bildar utgångspunkten för muhammedansk
tideräkning. Han förde till en början
små-strider med Mekka och angrep dess
karavaner. Till slut efter längre strider
erövrade han Mekka, utbredde med vapenmakt
sin lära och var vid sin död härskare över
hela Arabien. Som religiös personlighet
saknade M. djupare originalitet, och hans
åskådning har rönt inflytande av judiska
och kristna tankar. Jfr Islam!
Muhammed. Namn på 6 turkiska
sultaner. I. M. II den store, f. 1430, d. 1481,
sultan 1451—81. Han erövrade
Konstanti-nopel 1453 och utsträckte genom en rad
av segerrika krig sitt välde över största
delen av Balkan, gjorde Krim till sin
vasallstat och försökte underlägga sig
Ungern men blev där tillbakaslagen av
konung Mattias I. Han var även en
skicklig administratör och ordnade sitt rikes
inre styrelse genom en rad av klokhet och
rättvisa präglade reformer. II. M. V I, f.
1861, d. 1926. Turkiets siste sultan 1918
—22. Då nationalförsamlingen i Angöra
1922 förklarade sultanatet avskaffat, blev
M. avsatt även som kalif. Efter ett beslut
om åtal mot M. lämnade han
Konstantino-pel på ett britt, krigsfartyg och bosatte
sig i San Remo, där han avled.
Muhammed Ahmed, kallad e 1 M a’h d i,
f. 1848, d. 1885. Religiös förkunnare,
härskare över Sudan. M., som påstod sig vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
