Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4487
Muhammed Ali—Mulje’ring.
4488
en ättling av profeten Muhammed,
åstadkom genom sin religiöst-politiska
propaganda ett uppror i det egyptiska Sudan.
Efter ett par års framgångsrika strider
erövrade han 1885 Khartum, varvid
Charles Gordon dödades, och hade därmed
bragt nästan hela egyptiska Sudan under
sig. Några månader efter avled han.
Muhammed Ali, f. 1769, d. 1849. Pascha,
vicekonung av Egypten. M. deltog i
försvaret av Egypten mot Napoleon, blev
efter dennes avfärd pascha 1805, guvernör
över Nedre Egypten 1806 och efter sina
segrar över engelsmännen 1807 och sitt
blodbad på mamlukerna 1811 obestridd
herre över landet. Han utvidgade sitt
välde genom erövringar i Arabien och Sudan,
tilltvang sig efter ett uppror mot
sultanen guvernörskapet över Syrien, ville
befria Egypten från sultanens överherrskap
men tvingades genom stormakternas
påtryckning 1841 erkänna sultanens
suveränitet.
Muharrak el. M o h a r e k. Residensstad
för scheiken av B a h r e i n-ö a r n a,
belägen på en ö med samma namn.
Muir [mju’9], R a m s a y, f. 1872. Eng.
historiker och liberal politiker, professor,
led. av underhuset 1923—24, som bl. a.
utgivit Nationalism och internationalism
(sv. övers. 1917) samt Liberalismens
grundsatser (sv. övers. 1921).
Mu’kden. Stad i Mandsjuriet (prov.
Fengtien), landets forna huvudstad,
belägen vid en biflod till Lian-ho. M. består
dels av en kinesisk stadsdel, omgiven av
en 17 km lång mur samt med ett
kejserligt palats och gravar, som gömma stoftet
av mandsjudynastiens kejsare, dels av en
modernare japansk stadsdel. Som
medelpunkt i ett stort, fruktbart slättland har
M. blivit brännpunkten för
inlandshan-deln, vars huvudvaror äro pälsverk, vete,
bönolja och kol. Industrien befinner sig i
rask utveckling. Flera järnvägslinjer
sammanlöpa vid M. Staden har kinesiskt
universitet. Under rysk-japanska kriget
utkämpades vid M. 1905 en avgörande strid,
som slutade med japanernas seger. Omkr.
250 000 inv.
Mukimbu’ngu. Missionsstation i Kongo,
upprättad 1886 av Svenska
missionsförbundet.
Mukö’s (lat. mu’cus = slem). Bet.
slem-mig el. slembildande.
Mu’la. Bastard mellan sto och
åsne-hingst. M. är lika stor som en häst men
härdigare och uthålligare och användes
mycket i s. Europa, särskilt i s. Frankrike.
Jfr Mulåsna!
Mularp. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 162 inv. (1932).
Mula’tt (sp. och port. mula’t o =
mul-åsneföl). Avkomling av vit och neger.
Mulcahy [molka’j], Richard James,
f. 1886. Irländsk politiker. M. deltog i
påskupproret 1916, organiserade jämte M.
Collins irländska armén och blev 1922 dess
överbefälhavare. 1922—24 var han
försvarsminister och 1927—32
inrikesminister.
Mule. Den hårlösa delen av
nötkreaturens överläpp.
Mulge’dium. Växtsläkte (fam.
Compo’-sitce). M. äro högväxta örter med
blomkorgar i kvast el. klase och blå (sällan
vita) blommor. Två sv. arter finnas, täml.
vanlig i norra Sverige är M. alpi’num
(Tolta).
Mulhaeen, C u’m«b r e d e [mula’then].
Sierra Nevadas högsta topp i s. Spanien,
3 481 m. ö. h.
Mulhouse [mylo’s] (tysk. Miilhausen).
Fabriksstad i ö. Frankrike (dep.
Haut-Rhin), en av Elsass’ största städer, med
mycket stor kemisk och textilindustri.
100 000 inv. (1926).
MuTier ta’ceat in eccle’sia (lat.). Bet.
kvinnan tige i församlingen (1 Kor. 14: 34).
Mulje’ring (fransk, mouiller =
uppmjuka). Den förändring, ett ljud undergår
därigenom, att tungställningen blir
pala-tal, d. v. s. att tungan närmas till hårda
gommen. Muljerade ljud innehålla en
anstrykning av /-ljud och äro vanliga i
romanska språk, t. ex. mulj. n i sp. espahol,
fransk, ligne, mulj. I i sp. llanos. I
svenskan förekommer m. endast tillfälligt, t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
