Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4489
Mull—Mulåsna.
4490
ex. mulj. I och n i följde, tänjde (uttalas
vanl. ej såsom l och n + j).
Mull. Se M y 11 a I
Mullbärsträd. Sv. namn på
Mo’rus-arter.
Mullfjället. Fjäll n. om Duved i v.
Jämtland. 1 031 m. ö. h.
Mullsyror. Detsamma som humussyror.
Se Humus!
Mullvadar (Ta/lpidce). En fam. I
n-sektätare med klumpig, mjukhårig
kropp, förkrympta ögon och kort svans.
Vanliga m. (Ta’lpa europce’a)
förekommer i Europa och n. Asien, i Sverige upp
till Södermanland. Den har utåtvända,
skovellika framfötter och lever helt och
hållet under jorden. Den gör nytta genom
att äta upp mängder av skadliga
insektlarver o. d.
Sä*
Mullvadssyrsa (Gryllota’lpa vulga’ris).
En egendomlig art Syrsor, ofta räknad
som en egen familj. M. blir ända till 5
cm lång och har mycket korta täckvingar.
Den finnes i sydligaste Sverige och lever
i gångar i marken.
Mullämnen. Detsamma som humus.
Mul- och klövsjuka. Smittosam sjukdom
hos nötkreatur och svin. Smittämnet är
ännu ej känt. Sjukdomen uppträdde första
gången i Sverige 1867. Den har senare
bekämpats medelst »stamping-out»-metoden
(nedslaktning av angripna
djurbesättningar på statens bekostnad) intill 1925, då
i vissa delar av Skåne isolering i st. fick
tillgripas på grund av en omfattande
epi-zooti, som började i nov. 1924 och först i
okt. 1927 kunde anses helt slut.
Mulseryd. Socken i Jönköpings län (Mo
härad). 642 inv. (1932).
Multa’n el. M o o 11 a n. Stad i n. v.
Britt. Indien (prov. Punjab) och
stapelplats för det omgivande landets
jordbruksprodukter. 85 000 inv. (1921).
Multatuli. Se Dekker!
Multi’pel (lat. mu’ltiplex = mångfald).
Med m. till en given storhet menas en
an
nan storhet, som erhålles ur den första
genom multiplikation med ett helt tal. Ex.:
12 är en m. av 4. — Mul t i p e 1 pu nkt,
punkt, i vilken flera grenar av en kurva
skära varandra.
Multiplika’nd. Det tal, som
mångfaldigas vid multiplikation.
Multiplikatio’n (lat. multiplica’tio =
mångfald). Räkneoperation, varigenom
produkten av två el. flera storheter
(faktorer) beräknas. Finnas blott två
faktorer, kallas den ena ofta
multiplika-t o r, den andra multiplikand. M.
är egentl. en addition av lika tal till
varandra. — M u 11 i p 1 i c e’r a, utföra en m.
Multiplika’tor. 1. Det tal, varmed ett
annat skall multipliceras. 2. Se Gal v
a-n o m e t e r!
Multirotatio’n (lat. mu’ltus = mycken
och rotation) el. mutarotation. Det
egendomliga fenomen, som består i att ett
optiskt aktivt ämne omedelbart efter sin
upplösning i en vätska visar en annan
vridningsförmåga än senare. M.
förekommer bl. a. hos druvsocker och beror på
omlagring av olika former med olika
vridningsförmåga.
Multrå. Socken i Västernorrlands län
(Sollefteå tingslag). 1 147 inv. (1932).
Multråberget. Berg och av turister
mycket besökt ort i s. Ångermanland (Multrå
socken), 264 m. ö. h. På dess topp står en
fridlyst vårdkas.
Mu’ltum (lat.). Bet. mycket, särskilt i
skämtsam betydelse liktydigt med mycket
pengar, en nätt förmögenhet o. s. v. —
M., n o n m u’l t a (el. n o n m u’l t a, sed
m u 11 u m), »mycket men ej av många
slag», citat från Plinius d. y.,
framhållande fördelen av fördjupade framför brett
lagda studier.
Mulu’ja. Flod i ö. Marokko, med källor
i Atlasbergen och mynning i Medelhavet.
M:s dalgång är en av Marokkos förnämsta
jordbruksbygder. Längd: omkr. 500 km.
Mulåsna. Bastard mellan hingst och
åsnesto. Jfr Mula!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
