Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4503
Musch—Musikaliskt tidsfördriv.
4504
är en ofta odlad vårväxt med nästan
klotlika, blå el. vita blommor.
Musch. Se M o u c h e!
Muschplåster el. engelskt plåster.
Tunt ljusrött el. svart taftsiden, bestruket
med gelatin. M. nyttjas till att täcka
mindre sår o. d.
Mu’scid8e. En fam. Tvåvingar, till
vilka bl. a. spyflugor, husflugor
och tsetseflugan höra.
Muse’ion (grek.). Bet. musernas tempel,
åt muserna helgad plats.
Muselma’n (förvrängning av arab,
mus-Muhammedan.
Mu’ser (grek. mu’sai). I grek, mytologi
de nio sånggudinnorna, döttrar till Zevs
och Mnemosyne (minnets gudinna), födda
på Olympen oeh företrädesvis dyrkade i
Pierien samt vid berget Helikon. Deras
namn äro: K1 e’io (lat. Cli’o),
representant för historien, E u t e’r p e, lyriken.
T h a’l e i a (lat. Thali’a), komedien, Mel
p o m e’n e (lat. Melpo’mene), tragedien,
Terpsich o’r e (lat. Terpsi’chore),
korlyrik och dans, E’r a t o, kärlekssången,
Polyhymni’a (lat. Polyhy’mnia), de
religiösa hymnerna, U r a n i’a (lat.
Vra’-nia), den astronomiska lärodikten,
Kal-1 i o’p e (lat. CaUi’ope), hjältedikten.
Musette [mysä’tt] (fransk.). Bet.
säckpipa; herdedans (egentl. med beledsagning
av säckpipa), vanlig under 1700-talets
förra hälft. M. upptogs även som sats i sviten.
Muse’um (lat. form för grek. Museion).
I antiken en plats, där konst och
vetenskap studerades (bibliotek, akademi);
numera endast en samling av ngt slag, som
vanl. är tillgänglig för allmänheten.
Musgrave-kedjan [ma’sgrejv-]. Guldrik
bergskedja i mell. Australien på gränsen
mellan Syd-Australien och Nord-territoriet
med toppar upp till 1 594 m. ö. h.
Musice’ra. Utföra musik.
MusPk (grek, musike’). Under antiken
sammanfattande namn på de av muserna
beskyddade konsterna och liktydigt med
all vetenskaplig och konstnärlig bildning
överhuvud; numera endast benämning på
tonkonsten. M. indelas i allm. i v o k
a’l-musik (el. sång) och
instrumen-ta’imusik. — Musika’lier,
nothäften. — M u s i k a’l i s k, som har anlag för
musik. — Musik a’n t, spelman. — M
u’-s i k e r, yrkesmässig utövare av musik.
Musikaliska akademien, K u n g 1., i
Stockholm. En 1771 stiftad institution för
tonkonstens befrämjande, sedan 1878 in-
MUSIKALISKA AKADEMIEN.
Fotografi.
rymd i egen byggnad å Blasieholmen. M.
består av högst 80 sv. och 50 utländska
led. och står under ledning av en för 1 år
vald preses. Under dess överinseende står
Musikkonservatoriet, statens
musikläroverk, som ledes av en direktör,
vald för 3 år av M. och där examina
avläggas för behörighet till organist-,
kyrkosångar- och musiklärartjänst samt militär
musikdir ektörst j änst.
Musikaliska konstföreningen. En 1859 i
Stockholm bildad sammanslutning med
syfte att utgiva tonverk av sv. tonsättare.
Musikaliska sällskapet. Ett i Sthlm
verksamt sällskap för blandad körsång. M. har
framgått ur den 1908 av David Åhlén
stiftade S. S. U. H.-kören och dess nuvarande
namn antogs 1916. Kören har
företrädesvis odlat acappellasång men har även ägnat
sig åt oratoriesång. Den har på senare år
också samarbetat med Stockholms
konsertförening. Dirigent är sedan dess
grundande David Åhlén.
Musikaliskt tidsfördriv. Sveriges första
musiktidning, utgiven under åren 1789—
1834 av O. Åhlström och upptagande
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
