Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4505
Musikdirektör—Muskelsinne.
4506
tida tonsättningar för piano, violin, sång
m. m.
Musikdirektör. I Sverige titel rätteligen
enbart tillkommande ledare av
militärmusikkår och excercitiemästaren i musik
vid Uppsala universitet. M. förekommer
även som benämning, fast felaktigt, på
innehavare av musiklärare- och
organistexamen.
Musikdrama. I allm. detsamma som
opera; särskilt benämning på Wagners
musikdramatiska alster.
Musikerförbundet. Se Svenska
Musikerförbundet!
Musikern. Sv. musiktidning, organ för
Svenska Musikerförbundet, grundad 1908.
Musikföreningen. En i Sthlm 1880 av
L. Norman och V. Svedbom stiftad kör och
orkesterförening, vilken utfört större
körverk av äldre och yngre mästare. Dess
dirigent är fr. 1915 V. Wiklund.
Musikhistoria. En framställning av
musikens utveckling. M. är jämförelsevis ung
såsom vetenskap och uppstod först i slutet
av 1700- och början av 1800-talen. En
docentur i m. såsom självständigt ämne
upprättades 1926 vid Stockholms högskola och
en vid Uppsala universitet 1927.
Musikhistoriska museet. Ett i Sthlm på
initiativ av C. Claudius och J. Svanberg år
1899 grundat museum innehållande
samlingar av äldre musikinstrument och
mu-sikalier, autografer och manuskript jämte
porträtt av tonsättare, utövande musiker
och sceniska konstnärer. Dess nuvarande
föreståndare är T. Norlind.
Musikkonservatorium. Se
Musikaliska akademien!
Musikpersonal. Musiker anställda vid sv.
krigsmakten. I armén finnas följande:
musikdirektör (av kompaniofficers
tjänste-grad), musikfanjunkare, musiksergeant,
musikfurir, musikkorpral,
musikvicekorpral, musikvolontär och musikelev; i
marinen: musikdirektör, musikkonstapel och
hornblåsare.
Musikteori. Den vetenskap som
behandlar förutsättningarna för musikalisk
praxis antingen den är av skapande el.
exekverande art. Som m. i egentlig
bemärkelse räknas kompositionslärans teoretiska
grunder, musikalisk formlära med sina
underavdelningar: melodi-, kontrapunkt-,
harmoni- och instrumentationslära samt
läran om musikalisk rytmik och metrik.
Till m. i allmännare bemärkelse räknas
även musikalisk akustik, estetik, historia
m. m. Felaktigt begagnas m. som
benämning på kompositionslära.
Mu’sis ami’ci. Se Aurora!
Musji’k (rysk.). Bet. bonde.
Muskari’n. Giftig växtbas av formeln
,prr . xt/CH3(OH)2
(CnsJjN^Qg . M. som förekommer i
vissa svampar, främst flugsvampar, är
lättlösligt i vatten och alkohol och
uppkommer i svampen antagligen genom
oxidation av k o 1 i n.
Muska’t el. m u s k a t e’l 1 (it. mu’sco —
mysk). Namn på en del söta, aromatiska
viner från s. Europa.
Muska’t. SeMaskat!
Muskedunder (tysk. Muskedonner av
fransk, mousqueton = musköt). Tungt
gevär av gammal konstruktion.
Muskegon [meski’gen]. Fabriksstad i
mell. U. S. A. (Michigan), med hamn vid
Michigansjön. 42 000 inv. (1930).
Muskel. Se Muskler!
Muskelbristning. M. uppkommer genom
försträckning el. yttre våld och behandlas
i regel med vila och omslag.
Muskelreumatism. Se Reumatism!
Muskelsinne, rörelsesinne el.
motoriskt sinne. Ett särskilt sinne,
som angiver de olika musklernas
spän-ningstillstånd och därmed lemmarnas och
kroppens ställning och rörelser. Det är
m., som sätter oss i stånd att utföra de
invanda rörelserna (gång o. dyl.) med
tillräcklig precision. Skadas de nervbanor
eller hjärndelar (framförallt lilla
hjärnan) som stå i m:s tjänst inträder
a t a x i’, d. v. s. oförmåga att kontrollera
kroppens rörelser. Denna oförmåga är
särskilt framträdande i mörker på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
