Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måsfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4539
Måsfåglar—Mälaren.
4540
SKRATTMÅSAR. Fotografi.
Havstruten (L. mari’nus) och
Skrattmåsen (L. ridibu’ndus).
Alla de senare förekomma endast vid
havet. Huvudet och undersidan äro vita
utom hos skrattmåsen, som har svart
huvud. Ryggen och vingarna äro gråblå
utom hos sillmåsen och havstruten, där de
äro skiffersvarta.
Måsfåglar (La’ridce). Fågelfamilj med
långa vingar, smala näsöppningar, simhud
mellan framtårna och kort baktå. M.
förekomma mest på n. halvklotet. Bona
byggas på marken. Till m. höra måsar,
tärnor och 1 a b b a r.
Måttsystem. Enheterna i systemen för
mätning av volymer, längder, vikter,
vinklar o. dyl. ha i de flesta fall
ursprungligen varit allmänt kända föremål av
något så när bestämd storlek (t. ex. fot,
tum, kanna, lod). Särskilt för vikt kommo
härvid i samma land ofta flera olika m. i
bruk, i det att t. ex. guldsmederna hade
sitt m., spannmålshandlarna sitt o. s. v.,
varvid grundenheterna inom dessa olika m.
ej stodo i’någon bestämd relation till
varandra.
Förhållandet mellan olika enheter inom
ett och samma m. beror på vilket
talsystem som användes. Då många av äldre
tiders folk — och bland dem även vårt
eget — använde andra talsystem än
decimalsystemet, så finna vi därför spår av
dessa talsystem i äldre m. I det gamla sv.
m. för vikter hade vi en indelning i
16-delar, medan för längdmåtten användes
12-delar. I våra från de gamla
babylonier-na lånade vinkel- och tidsmått finna vi en
indelning i 60-delar o. s. v.
Metersystemet fasthåller däremot strängt vid
decimalsystemet, vilket ju gör alla
beräkningar vida enklare (»sorträkning» var
förr ett svårt kapitel vid
räkneundervis-ningen). Jfr Absoluta
måttsyste-met, Elektriska enheter,
Metersystemet, Skålpund,
Tum!
Måttverktyg. Mekaniska hjälpmedel för
uppmätning av längder och vinklar,
möjligen även för ytor. De viktigaste m. för
längder äro mätstickor av olika slag,
måttband, måttcirklar (el. passare), skjutmått
m. fl. Vinklar mätas medels gradskivor,
vinkelmått av olika slag och g o
niometrar. Ytor mätas med p 1 a
nimetrar. Även s ä n k 1 o d och
vattenpass kunna räknas till m. För
mycket noggranna längdmätningar kunna
även C, E. Johanssons
kombinationsmått-satser (»systemet Johansson») användas.
De bestå av rektangulära stålbitar av
olika tjocklek, bestämd med en
noggrannhet av ett par milliondels mm.
Mä’hren (tjeck. Morava). Landsdel i mell.
Tjeckoslovakien med högt utvecklad
industri. Tillsammans med den del av tyska
Schlesien som efter världskriget tillfallit
Tjeckoslovakien (se Schlesien!),
bildar M. förvaltningsområdet
Mähren—Schlesien. Huvudstad: B r ii n n.
Mäklare (tysk. Mäkler). Person som har
till yrke att förmedla affärer.
Mälarbaden. Badort och villastad i
Södermanlands län (Torshälla
landsförsamling) vid Mälaren n. om Torshälla.
Mälardalens Tegelbruk, a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1914, aktiekapital 2,67
mill. kr., årstillverkning 4 mill. kr.
Mälaren (fsv. Mcelir, isl. melr =
sandbank). Insjö i mell. Sverige, till
ytinnehållet (1 140 kvkm) den tredje av Sveriges
insjöar, belägen inom landskapen Uppland,
Södermanland och Västmanland. M. är
120 km lång, och bredden växlar fr. 0,5
till 65 km (mellan Flottsund och
Södertälje). Dess yta ligger obetydligt över
Östersjöns; vid östliga vindar rinner ibland
havsvattnet in i M. genom Norrström
(»uppström»), vadan vissa geografer anse
M. snarare vara en havsvik än en fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
