- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IX. Mommsen-Pauli /
4541-4542

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måsfåglar ... - Människan - Människohajar - Människoraser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4541

Mälarhö j den—Människoraser.

4542

färdigbildad insjö. Dess djup växlar; det
största djupet, 64 m, är uppmätt på
Prästfjärden, som tillika är M:s största
obrutna vattenyta. Dess tillflöden äro många;
bl. dem märkas Fyrisån fr. Uppland och
Kolbäcksån, som har sina källor nära
Väs-ter-Dalälven. M:s utlopp äro de korta
genom Stockholm rinnande Norrström och
Söderström. Karakteristiska för M. äro
dess talrika öar och fjärdar. Mälardalen
är ett av landets viktigaste
jordbruksområden och en av dess älsta kulturbygder,
vars huvudleder löpa samman i Stockholm.
Vid M:s stränder ligga ett dussintal
städer, och sjöfarten på M. är livlig. Genom
Hammarbyleden och Södertälje kanal är
M. tillgänglig även för havsgående fartyg
(5,5 m).

Mälarhöjden. Villasamhälle i Stockholm
(Brännkyrka församling).

Mälsåker. Gods på Selaön i
Södermanlands län (Ytter-Selö socken), vid Mälaren.
Det praktfulla slottet, ett av N. Tessins
d. ä. huvudverk, förskriver sig fr.
1600-talets senare del.

Mältning. Se Maltdryckerl

Mäna’der. Detsamma som m e n a d e r el.
mainader.

Människan. Alla nu levande
människoraser tillhöra med största sannolikhet
samma art, vilken av Linné fick namnet Ho’mo
sa’piens. Under den tidigare delen av
kvar-tärperioden förekommo emellertid ännu ett
par arter, av vilka Homo primige’nius
(»urmänniskan») är den bäst kända. Den
skilde sig från nu levande människor
genom saknaden av haka, lägre
hjärnskåls-tak, bakåtlutande panna, benkam i nacken
som fäste för starka nackmuskler m. m.,
allt drag, som visa, att urmänniskan stod
betydligt närmare aporna. Den viktigaste
skillnaden från dessa, den upprätta
gången, utmärkte dock såväl urmänniskan som
hennes ännu mer apliknande släkting
Pitheca/nthropus. Se plansch! Jfr U
t-vecklingslära, Människoraser, Ras! Litt.: G. Adlerz: Om
människans ursprung. W. Leche: Människan,
hennes uppkomst och utveckling. F. Kahn:
Människan (1930).

Människohajar. Beteckning för stora,
människoätande hajar av olika arter, av
vilka blåhajen (se G r å h a j a rl) är den
vanligaste.

Människoraser. Av artikeln Ras
framgår, att det är omöjligt att på ett fullt
tillfredsställande sätt indela
mänskligheten i raser. Den populära indelningen i en
»vit», »gul», »röd» och »svart» ras är
alltför ytlig. Vi förmå ändock urskilja ett
antal mer el. mindre talrika raser, av vilka
de flesta kunna uppdelas i underraser och
lokaltyper. Bland de olika
rasindelningarna må här nämnas Linnés, Blumenbachs,
Denikers och Haddons. Dessa äro
emellertid dels föråldrade, dels alltför
komplicerade. Här återges endast en enklare
gruppering, som baserar sig på olika nutida
forskare. Det anses numera nästan
allmänt, att människoraserna härstamma
från en gemensam urras, vilken upplösts i
olika grenar. Av dessa ha somliga
utvecklat mera negerliknande, andra däremot
mera mongolliknande rasegenskaper, och
en del raser ha i sin utveckling frambragt
mera »europeiska» rasdrag. Vi kunna
därför uppdela mänskligheten i tre stora
rasgrupper, nämligen n e g r o i’d erna,
mongolo i’d erna och e u r o p e i’d e
r-n a i vidare bemärkelse, varvid stavelsen
»-id» innebär betydelsen »någorlunda
liknande». Det bör framhållas, att denna
indelning är uppställd endast efter vissa
gemensamma fysiska rasegenskaper och att
man på grund av densamma ännu ej är
berättigad att draga vittgående slutsatser,
om och huruvida raserna inom var och en
av dessa tre grupper verkligen äro
besläktade sinsemellan. Vidare märkes, att
raserna inom varje rasgrupp genom den ena el.
andra egenskapen även kunna förete en
viss likhet med raser av en annan grupp;
detta kan bero antingen på
särutveckling-ar inom rasgruppen el. på gamla inslag av
raser, som tillhöra en annan grupp.
Dessutom bör påpekas, att det troligen även
finnes raser, som ej kunna räknas till
någon av de tre stora rasgrupperna.

Den negroida rasgruppen har som
viktigaste rasegenskaper knollrigt, svart
hår samt bred, platt näsa. Skägg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/9/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free