Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisjnij-Tagil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ni’sjnij-Tagi’1—Nitrocellulosa.
4663
versitet, grundlädes 1221. 1932 ändrades
stadens namn till Maxim G o r k i j.
185 000 inv. (1926).
Ni’sjnij-Tagi’I. Stad i Ryssland ö. om
Ural, vid Turas biflod Tagil, centrum för
bergsbruket i Ural. 39 000 inv. J1926).
Nissan. Flod i s. Sverige med källor på
nära 300 m höjd i n. delen av Jönköpings
län och mynning i Kattegatt. N., som är
tämligen vattenfattig, har ringa
industriell betydelse. Däremot användes floden som
flottled, och i dess allra nedersta del
idkas ett ej obetydligt laxfiske
(»Halmstad-lax»). Längd: 200 km.
Nissen, Elias G o 111 i e b Oscar
E g e d e, f. 1843, d. 1911. Norsk
socialpolitiker, som särskilt bekämpade
alkoholismen, medlem av socialdemokratiska
partiet, redaktör för norska
»Socialdemokraten» 1884—98.
Ni’ssen-Saloman, Henriette, f. 1821,
d. 1879. Svensk sångerska (sopran) av
judisk börd, gift 1850 med danske
tonsättaren S. Saloman. Hon konserterade vid
mitten av 1800-talet i ett flertal europeiska
länder och vann stora framgångar. Led. av
Mus. ak.
Nisserelven el. N i d e 1 v e n. Flod i s.
Norge (Telemark och Aust-Agder fylken)
med källor i Setesdalsfjeldene och
mynning i Skagerak. N. bildar flera vattenfall,
delvis utbyggda till elektr. kraftstationer,
och är en viktig flottled. Längd: 187 km.
Nissontjårro. Fjäll i n. Lappland
(Juk-kasjärvi socken), nära Abisko, 1 800 m.
ö. h.
Nit (boll, niet = intet). Lott, som ej
utfallit med vinst.
Nito’n. Bet. för ädelgasen
radium-ema nation. N., vars kem. tecken är
Nt och atomvikt 222, förtätas vid —62°
till en färglös vätska och stelnar vid
— 71°.
Ni’tra el. N e u t r a. 1. Biflod till Donau
i s. Tjeckoslovakien. Längd: 190 km. 2.
Stad i s. Tjeckoslovakien vid N. 1,
gam-155 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
4664
malt slovakiskt kulturcentrum. 21 000 inv
(1930).
Nitragi’n (grek, ni’tron = salpeter och
ge’nos — uppkomst). Preparat av
renodlade kvävebakterier, som tillföres
jorden vid odling av baljväxter
(»jord-ympning»).
Nitralampor. Se Elektriskt ljus!
Nitra’mmonkalk. Gödselmedel, som
er-hålles genom behandling av latrin med
kalk. En del av dess kvävehalt bortgår
härvid i form av ammoniak, som
tillvara-tages. Metoden kallas
nitrammonme-t o d e n. N:s gödselvärde är ganska lågt.
Nitra’t. Salter av salpetersyra. N. äro
alla vattenlösliga. Viktigast äro
natrium-nitrat el. chilesalpeter, kaliumnitrat
el. salpeter och kalciumnitrat el. n o
r-gesalpeter. — Nitratbakterier,
se Salpeterbakterier!
Nitre’ra. Införa n i t r o-grupper i
organiska föreningar. Cykliska föreningar
ni-trerade genom behandling med
salpetersyra (ofta blandad med svavelsyra).
Nitri’der. Kem. föreningar mellan
metaller och kväve. En del uppstå direkt vid
upphettning av metallen i kvävgas, t. ex.
litiumnitrid, Lis N.
NitriTer. Organiska cyanföreningar av
stor betydelse. N. innehålla gruppen CN,
bunden vid en kolväteradikal, varvid
kolatomerna tydligen binda varandra. Vid
inverkan av utspädda syror el. alkalier
upptaga nämligen n. vatten och övergå
till karbonsyror. Härpå grundar sig
en viktig laboratoriemetod för
framställning av dylika.
Nitri’t. Salt av salpetersyrlighet. N.
uppstå vid upphettning av en del nitrat och
äro oftast lättlösliga i vatten.
Natriumnitrit användes i stor skala vid
framställning av anilinfärgämnen. —
Nitritbakterier, se Salpeterbakterier!
Nitrobensol el. m i r b a’n olja.
Oljelik-nande vätska med stark lukt av
bittermandel och sammansättningen C0H5NO2.
N. användes till parfymering av tvål. Den
är giftig.
Nitrocellulosa. Se Cellulosa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
