Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisjnij-Tagil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4665
Nitroderiva’t—Nizza.
4666
Nitroderiva’t el. nitroföreningar.
Organiska föreningar, som erhållas genom
att en väteatom utbytes mot n i t r
o-gruppen, NO2 (jfr Nitreral). Nitroglycerin
och nitrocellulosa äro inga n.
Nitrofeno’ler. Nitro-derivat av fenoler.
N. erhållas genom inverkan av salpetersyra
på fenol. Den viktigaste är p i k r i’n s y r a.
Nitroföreningar. Se Nitroderivat!
Nitroglyceri’n. Oegentlig beteckning för
glycerinnitrat C3 H5 (NOs)3. N. framställes
genom behandling av glycerin med en
blandning av salpetersyra och svavelsyra.
Den är en gulaktig, giftig olja, som lätt
exploderar vid stötar el. upphettning. Den
användes numera ej oblandad, utan i form
av dynamit, röksvagt krut och andra
sprängämnen.
Nitroglycerin a. b. Bolag i Stockholm,
grundat 1864 av Alfred Nobel,
aktiekapital 4 mill. kr. N. tillverkar vid
sprängäm-nesfabrikerna vid Vinterviken (Stockholm),
Gyttorp (Örebro län) och Sör-Nävde
(Kopparbergs län) dynamit och andra
sprängämnen samt jaktpatroner och hagel.
Nitro’soföreningar. Organiska
föreningar, som innehålla den envärda radikalen
NO och erhållas vid reduktion av
nitroföreningar.
Nitrosy’lsvavelsyra. Syra av
sammansättningen HSO4 NO. Den utgör
mellanpro-dukt vid framställning av svavelsyra
enligt blykammarprocessen och avsättes vid
för ringa vattentillgång som s. k.
blykam-markristaller, vilka av vatten sönderdelas
i svavelsyra och salpetersyrlighet.
Nitrotoluo’ler. Nitroderivat av toluol. N.
användas till sprängämnen. Viktigast är
trinitrotoluol el. t r o t y’l.
Nitrö’sa gaser. Den blandning av
kväv-oxider, som bildas vid reduktion av
salpetersyra (t. ex. vid dess inverkan på
metallisk koppar) el. vid oxidation av kväve (t.
ex. framställning av kalksalpeter).
Ni’tti, Francesco Saverio, f.
1868. It. liberal politiker, konseljpresident
1919—20. Efter fascistrevolutionen
utsattes N. för förföljelse från fascisternas sida,
vilket 1924 nödgade honom att fly till
ut
landet. N. har även sysslat med politiskt
skriftställeri och bl. a. författat skriften
Det fredlösa Europa (1921; sv. övers. 1922).
Nittorp. Socken i Älvsborgs län (Kinds
härad). 691 inv. (1932).
Niu’-tschwang. Hamnstad i Mandsjuriet,
vid Lian-ho, med export av silke och
sojabönor. 106 000 inv. (1929).
Nivelle de la Chaussée [nivä’ll de la
sjåse’], P i e r r e-C 1 a u d e, f. 1692, d. 1754.
Fransk förf., som med sitt drama La fausse
antipathie (1733) skapade den s. k.
»c o m é d i e 1 a r m 0 y a n t e», borgerliga,
starkt sentimentala dramer med lyckligt
slut, vari tidens känslosamhet återspeglas.
Nivelle’ra (fransk, niveler av niveau =
vågrät yta). Bet. avväga, (ut)jämna. -—
N i v e 11 e’r i n g, avvägning, utjämning
(se Avvägning!).
Nivernais [nivärnä’]. Ett av Frankrikes
gamla landskap, beläget i mell. Frankrike
vid Loire.
Nivå’ (fransk, niveau). Bet. egentl.
vattenpass, vågrät yta; jämnhöjd; ståndpunkt;
höjd över havet.
Nivåförändringar. Höjning el. sänkning
av delar av jordytan. Dylika äro mycket
vanliga. Än drabbas härvid stora områden,
som t. ex. Fennoskandia (se
Landhöjning!), än äro n. helt lokala företeelser.
Ett exempel på dylika visar den berömda
tempelruinen vid Pozzuoli nära Neapel,
vars pelare på ända till 7 m:s höjd äro
genomborrade av borrmusslor och som alltså
sedan det byggdes måste ha varit
nedsänkt under havsytan och därpå åter höjts.
□
Nivåkurva. Linje å en karta genom
punkter å samma höjd över ett visst plan
(nollplanet), ofta havsytan.
Höjdskillnaden mellan två n. kallas e k v i
dist a n s.
Nizza [ni’ttsa] (it.; fransk. Nice). Stad i
s. ö. Frankrike (dep. Alpes Maritimes) vid
Medelhavet. N. ligger i en smal oliv- och
vinodlingszon utmed Medelhavet, skyddad
för nordliga vindar av Alperna. Trakten
har året om ett behagligt klimat, något som
i förening med det underbart vackra läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
