Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. J. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4667
N. J.—N. K.
4668
gjort N. till en världsberömd kurort.
184 000 inv. (1926).
N. J. Amer. förk. för New Jersey.
Njam-njam. Bet. storätare. Ett i Afrika
mellan Kongo och övre Nilen boende
su-dannegerfolk, blandat med hamitiska
element. De ha tidigare gjort sig kända som
människoätare och slav jägare.
Njassa. Se N y a s s a!
Njassaland. Se Nyassaland!
Nje’men. Litauens och n. ö. Polens
huvudflod, med källor i Vitryssland och
mynning i Kurisches Haff. Det nedre loppet
benämnes vanl. med N:s tyska namn
Me-m e 1. N. är fr. Kovno segelbar för större
fartyg. Längd: 962 km.
Njord. I nord, mytologi en gud av
vaner-nas släkt, som med sina barn Frej och
Freja sändes till asarna som gisslan. Han
är gift med jättedottern Skade och bor i
Noatun. Han är en fruktbarhetens,
rikedomens och sjöfartens gud. N. räknades
som en av de mäktigaste gudarna och hade
»tempel och altare i mängd» (Sämunds
Edda).
Nju’lja. Se Nuolja!
Njupeskär. Se N j u p å n!
Njupän. Vattendrag i n. Dalarna (Särna
socken), som förenar sig med Fuluälven, en
biflod till Väster-Dalälven. Vid en brant i
Fulufjället bildar N. fallet Njupeskär,
bestående av tre avsatser om tillsamman
84 m.
Njurar. De urinavsöndrande organen hos
ryggradsdjuren. Hos lansettfisken liksom
hos unga foster av högre ryggradsdjur
finnas verkliga segmentalorgan.
Redan hos fiskar och groddjur kvarstå
emellertid blott deras utförsgångar, och i
stället utvecklas långsträckta u r n j u r a r.
Hos kräldjur, fåglar och däggdjur
försvinna även dessa så när som på
utförsgångar-na, vilka ombildas till sädesledande
kanaler. I stället utvecklas verkliga n., vilka
hos ödlor och fåglar äro stora och flikiga,
hos däggdjuren rundat ovala med en
in-buktning å ena sidan, där blodkärl och
urinledare gå in. De ligga nära ryggraden,
en på var sida om denna, och hållas på sin
plats av fettlager men omslutas ej av
bukhinnan. Urinledaren fortsättes inuti n. av
njurbäckenet, vari urinen uppsamlas
från de olika nju r kanalerna, vilka i
slingrande gångar genomsätta hela n:s
massa. De börja i n:s yttre del, barken,
som små bägarformiga utvidgningar, i
vilka slyngor av kapillärer ligga insänkta.
Från dessa avges vatten, som sedan på sin
väg genom de fina kanalerna upptager
urinämne m. m. från kapillärerna i deras
väggar. Jfr Utsönd ringsorgan!
Njurinflammation el. n e f r i’t. Akut el.
kronisk njursjukdom. N. är den vanligaste
orsaken till äggvita i urinen. Den
uppkommer oftast som följ dsjukdom efter
scharla-kansfeber, difteri, lunginflammation el.
andra infektionssjukdomar. N. behandlas
bl. a. med diet.
Njursjukdomar. De viktigaste n. äro
njurinflammation, njursten,
lägeförändringar av njuren (»vandrande
njure»), samt tuberkulos och kräfta i njuren.
Njurslag. Detsamma som ko r
sförlam n i n g.
Njursten. Hårda konkrementbildningar i
njurbäckenet. N. bestå antingen av
urinsyra el. dess natriumsalt el. av
kalcium-oxalat el. fosfat. (Jfr B 1 å s s t e n!).
Symptomen äro blod i urinen och smärtor
(nj ur ko lik), då en sten passerar
urin-ledaren, Behandlingen är dietisk, i nödfall
operativ.
Njurunda. Socken i Västernorrlands län
(Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag).
11 614 inv. (1932).
Njurunda, Skön och Ljustorp. Tingslag
i Västernorrlands län.
Njurunda älv. Stundom använt namn på
Ljungans nedre del.
Njutånger. Socken i Gävleborgs län
(En-ångers tingslag). 4 411 inv. (1932).
Njål. Detsamma som Nial (se Nials
saga!).
Njå’mmelsaska. Se Harsprånget!
N. K. Förk. för Nordiska
Kompaniet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
