Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4699
Nordisk Hygienisk Tidskrift— Nordmaling.
4700
1875—94, andra (38 delar, varav nära 5
utgöra supplement) 1903—1926. En tredje
uppl. med en beräknad omfattning av 20
delar är f. n. under utgivning (påbörjad
1923).
Nordisk Hygienisk Tidskrift. Tidskrift
för hälsovårdsföreningar i de nord,
länderna, utg. sedan 1920, då den efterträdde den
1908—19 utgivna Hygienisk Tidskrift.
Nordisk Medicinsk Tidskrift.
Veckotid-skrift för medicin, grundad 1929.
Nordisk ras. Människoras, så benämnd
efter sitt nuv. huvudutbredningsområde i
n. Europa. (Betr, den nordiska rasens
fysiska egenskaper se
Människoraser!). De älsta skallar av nordisk
rastyp, som man känner, härstamma från
vissa delar av v. och mellersta Europa
samt från Skandinavien. Den nordiska
rasen utgjorde huvudmassan av det
indo-europeiska urfolket (se I n d o e u r o p
é-er!). Det upplöstes i flera grupper, av
vilka somliga stannade i sina hemländer,
medan andra vandrade dels till ö. Europa,
Främre Asien och n. Indien, dels till s.
och n. v. Europa. Dessa grupper
utvecklade de olika indoeuropeiska språken.
Forntidens indier, iraner (perser), armenier,
slaver, greker, italer, kelter och germaner
voro således urspr. stammar av nordisk
ras. De uppblandades emellertid i de
länder, där de trängt in, med dessas
inhemska raser. I vår tid finnes den nordiska
rasen minst blandad hos svenskarna,
norrmännen och islänningarna samt hos vissa
grupper av de danska, tyska och engelska
folken.
Nordisk skoindustri, a. b. Skofabrik i
Stockholm, grundad 1920, årstillverkning
2 mill. kr.
Nordisk tidskrift. Tidskrift för
vetenskap, konst och industri, utgiven av L e
t-terstedtska föreningen i
Stockholm sedan 1878.
Nordiskt medicinskt arkiv.
Vetenskaplig medicinsk tidskrift startad av A. Key
år 1869. År 1919 delades den i två
självständiga tidskrifter: A’cta me’dica scan-
dina’vica och A’cta chirzi’rgica
scandina’-vica.
Nordkanalen. Sund mellan Irländska
sjön och Atlanten, 160 km långt, 23—100
km brett.
Nordkap. Norges näst nordligaste udde,
på ön Magerö i Norra Ishavet. N. stupar
brant i havet och är ändpartiet av en 307
m hög fjällplatå. N. är icke Europas
nordligaste punkt; denna heter
Knivskjser-o d d e n på samma ö.
Nord-Kaukasien. Förvaltningsområde i
s. Ryssland, med 294 000 kvkm större än
Norrland och i sin s. del omfattande de
autonoma områdena Kabardin o-B a
1-karskaja, Karatja j ev o, A d
i-g e e v s k o-T jerkess, Tjetjensk
och Ingusj. 8980000 inv. (1930).
Huvudstad: Rostov.
Nordkyn [no’r-]. Brant klippudde i n.
Norge, 234 m. ö. h. på halvön N. vid
Norra Ishavet ö. om Nordkap. N. är det
europeiska fastlandets nordligaste punkt.
Nordlander, Johan, f. 1853. Folklorist,
som bl. a. utgivit Norrländska samlingar
(1882—1923).
Nordland fylke [no’rlan —]. Fylke i n.
Norge.
Nordlandsbanan. Järnv. i n. Norge,
avsedd att förbinda Trondheim med Vadsö.
Sträckan Trondheim—Grong är färdig och
sträckan Grong—Mosjöen under- byggnad.
Nordliga kransen. Se Co ron a!
Nordling. 1. Ernst Victor N., f.
1832, d. 1898. Jurist, prof, i Uppsala. 2.
Johan N., f. 1863. Den förres brorson,
författare och skald, huvudred, för »Idun»
1906—1915. Bl. hans arbeten märkes
dalaskildringen Siljan (2 delar, 1907).
Nordlund. 1. Karl Petter N., f. 1830,
d. 1909. Pedagog, banbrytare inom
matematikundervisningen. 2. Karl N., f. 1871.
Den förres son, pedagog, förste
folkskoleinspektör i Stockholm sedan 1918.
Nordmaling. 1. Socken i Västerbottens
län (Nordmalings och Bjurholms tingslag).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
