Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordmaling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordmaling och Bjurholm—Nordsjön.
4701
9 267 inv. (1932). 2. Municipalsamhälle i
N. 1. 483 inv. (1932).
Nordmaling och Bjurholm. Tingslag i
Västerbottens län.
Nordmalings ångsågs a. b. Ångsåg i
Nordmaling, Västerbotten, grundad 1861,
aktiekapital 2,4 mill. kr. Årstillverkning
11 000 standard sågade trävaror och 10 000
ton masonite.
Nordmandslaagen [normanslågen].
Fjällsjö på Hardangervidden i s. v. Norge. N.
är den största av Numedalslaagens
källsjöar.
Nordmark. 1. Härad i Värmlands län.
2. Socken i Värmlands län (Färnebo
härad). 1 814 inv. (1932).
Nordmark-Klarälvens järnvägar (N. Kl.
J.). Smalspårig elektr. järnv. (0,891 m),
trafikerad banlängd 171 km, bestående av
följande linjer: 1) F i 1 i p s t a d-N o r
d-m a r k (förut Filipstads norra
bergslags järnväg) mellan
Filip-stad och Nordmark, 17 km; 2) N o r
d-m a r k-K larälvens järnväg,
omfattande huvudlinjen Nordmark-Munkfors,
74 km, bibanorna: Nordmark-Taberg, 5
km, Geijersholm-Starrkärr 1 km och
Sjö-gränd-Edebäck, 5 km; 3) Karlsta d—
Munkfors järnväg, 59 km;
Karlsta d—S koghalls järnväg (ej.
elektr. drift), 10 km. Den älsta delen
öppnades för trafik 1877.
Nord-Norge. Ofta använd benämning på
Nordland, Troms och Finmark fylken i
Norge, d. v. s. Norge n. om 65° n. br.
Nord-Ossetien. Autonomt område i mell.
Kaukasien kring floden Tereks övre lopp
med 6 000 kvkm ngt mindre än Medelpad.
152 000 inv. (1926), huvudsakligen osseter.
Huvudstad är Vladikavkas, som dock
ligger utanför området.
Nordostpassagen. Den av A. E.
Nordenskiöld (1878—79) funna leden mellan
Atlanten och Stilla havet n. om Asiens
fastland.
Nordpolen. Den punkt på norra sidan om
ekvatorn, i vilken jordens rotationsaxel
tänkes träffa jordytan. N. uppnåddes
första gången 1909 av amerikanaren Peary
4702
samt 1926 av dennes landsman Byrd och
norrmannen Amundsen, vilka företogo
sina expeditioner i resp, aeroplan och
luftskepp. Jfr Nobil e,
Polarexpeditioner! Se karta å nästa sida!
Nordquist, Per, f. 1772, d. 1805.
Målare, särsk. akvarellist och grafiker,
lärjunge till J. F. Martin.
Nordqvist. I. Johan Konrad N., f.
1840, d. 1920. Musiker, förste
hovkapellmästare, åren 1888—92 operachef. Som
tonsättare framträdde N. bl. a. med den
ofta spelade Karl XV :s sorgmarsch. Led. av
Mus. ak. II. Gustaf Lazarus N., f.
1886. Organist i Stockholm, tonsättare.
Nordraak [-råk], Rikard, f. 1842, d.
1866. Norsk tonsättare, vilken i sin
strävan att skapa en nationell tonkonst starkt
påverkat Grieg. Mest känd blev han
genom melodien till den norska folksången,
Ja, vi elsker.
Nordre älv. Göta älvs norra
mynnings-arm, n. om ön Hisingen.
Nordsjön. Havsområdet mellan Brittiska
öarna och n. v. Europas fastland, täckande
ung. lika stor yta som Frankrike. N. är ett
tämligen grunt bihav till Atlantiska
havet. Dess bottenformer visa inga större
nivåskillnader utom vid Norges kust, där
den Norska rännan uppvisar djup
av i regel 300—500 m. Det största
uppmätta djupet är här 809 m. Djupsiffrorna
i övrigt nå ingenstädes över 180 m. Inom
N: s södra del ligger ett grundområde,
Dogger Bank, där djupet växlar
mellan 15 och 40 m. N:s sydkuster äro i regel
långgrunda. Vid ebb blottas mångenstädes
havsbottnen. Dylika grundområden äro
påfallande breda vid Nederländernas och
Tysklands n. kuster mellan Frisiska
öarna och fastlandet, över N. vila dimmor
och tjocka under alla årstider.
Vattenrörelserna i N. orsakas huvudsakligen av
vindarnas riktning, då nämligen Atlantens
tidvatten på grund av Brittiska öarnas
skyddande läge ej är av dominerande
betydelse. Nivåskillnaden mellan ebb och flod
är omkr. 3 m. Starka n. v. vindar pressa
stundom flodhöjden upp till 7 m. Dylika
flodvågor ha före de moderna skyddsval-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
