Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Norgesalpeter - Norges Svalbard- og Ishavsundersøkelser - Norinder, Ernst Harald - Noriska Alperna - Norlander, Emil August - Norlind, 1. Ernst - Norlind, 2. Johan Henrik Tobias - Norlind, 3. Gottfrid Arnold - Norling, I. Sven Adolf - Norling, II. Nils Sigfrid - Norm - Normal - Normalarbetsdag - Normalelement - Normalljus - Normalpotential
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4715
Norgesalpeter—Norma’lpotentia’l.
4716
områden. Litt.: A. Bugge m. fl.: Norges
historie fremstillet for det norske folk (6
delar 1908—17). Edv. Bull, Wilh. Keilhau
m. fl.: Det norske folks liv och historie
gjennem tidene (fr. 1930). H. Reusch:
Norges geografi (2 uppl., omarb. av A. Mohr
och W. Werenskiold, 2 bd, 1927).
Norgesalpeter. Gödningsämne som i
huvudsak består av kalciumnitrat, och vilket
framställes gm att i elektr. ljusbåge
oxidera luftens kväve samt inleda
kväveoxiderna i kalkmjölk. Jfr Norsk hydro!
Norges Svalbard- og
Ishavsundersokel-ser. Norsk centralinstitution för den
officiella kartläggningen och den
naturvetenskapliga undersökningen av Svalbard.
Inst., som sorterar under handelsdep.,
upprättades 1928 med säte i Oslo.
Norinder, Ernst Harald, f. 1888.
Prof, i experimentell elektricitetslära i
Uppsala sedan 1932.
Noriska Alperna. Del av öst-Alperna
mellan floderna Mur och Drava.
Norlander, Emil August, f. 1865.
Skämttidningsredaktör och förf, av
humoresker och revyer. Sign. Don Basun o.
Norlind. 1. Ernst N., f. 1877.
Konstnär och författare, som med förkärlek
målat och diktat med Skåne-motiv. Han har
bl. a. utgivit diktsamlingar samt romaner
(Johan Fredrik Hell, 1913, Silvermaljan,
1924). 2. Johan Henrik Tobias N.,
f. 1879. Den förres broder, musikhistoriker
och folkminnesforskare, sedan 1918 lärare
i musikens historia och estetik vid
musik-konservatoriet i Stockholm. N. har bl. a.
utgivit Svensk musikhistoria (1901) samt
Allmänt musiklexikon (2 delar 1912—16).
Led. av Mus. ak. 3. Gottfrid Arnold
N., f. 1883, d. 1929. Geograf, docent i Lund,
förf, av historiskt geografiska,
kulturhistoriska och skönlitterära arbeten.
Norling. I. Sven Adolf N., f. 1785, d.
1858. Veterinär, Veterinärinstitutets i
Stockholm grundare och förste
föreståndare. Led. av Lantbr. ak. och Krigsvet. ak.
II. Nils Sigfrid N., f. 1880.
Tidningsman och politiker, sedan 1910 red. för
»Arbetarbladet» i Gävle, led. av F. K.
(socialdemokrat) sedan 1919.
Norm (lat. no’rma, egentl. =
vinkelhake). En regel el. föreskrift, som säger vad
som bör ske i mots. till lagen, som
säger vad som verkligen sker; (juridiska
lagar äro normer; detta i mots. till
naturlagarna) . — Norm a’l, svarande mot
regeln, felfri; frisk, vid sina sinnens fulla
bruk. Mots.: abnorm och onormal. —
Normalis e’r a, genomföra enhetlighet,
t. ex. i fråga om stavning, interpunktion
o. s. v. — N o r m a t i’v, tjänande som
mönster el. rättesnöre. — Norm e’r a,
fastställa som norm, reglera, föreskriva.
NormaT. 1. Se Norm! 2. Inom
geometrien en rät linje, som är vinkelrät mot en
given linje el. yta. N:s skärningspunkt
med denna kallas dess f o t p u n k t. 3.
Inom kemien kallas en lösning n., om den
innehåller så många gram av det lösta ämnet
för varje liter av lösningen, som det förras
ekvivalentvikt anger. En tiondels-normal
lösning innehåller Vio ekvivalent pr. liter
o. s. v.
Normalarbetsdag. Lagstadgad längsta
arbetstid per dag inom vissa yrken. Jfr
Maximalarbetsdag, Å 11 a t i
m-marslagenl
Normalelement. Galvaniska element,
vilka utmärkas av särsk. konstant
elektro-motorisk kraft, och som läggas till grund
för bestämn. av elektrisk spänning,
grade-ring av voltmetrar m. m. Den vanligaste
typerna av n. äro Daniel 1-, Clark- och
Westonelementen.
Normalljus. Enhet för ljusstyrka. I de
flesta fall menas med n. detsamma som
hefner-enhet (se H e f n e r-A 11 e n e c k!).
Stundom betecknas dock som n. även
ljusstyrkan av den eng. pentanlampan (omkr.
1,11 hefnerenheter).
Norma’lpotentia’l. Ett inom
elektrokemien använt mått för energiutvecklingen
vid en kem. process. N. för en metall bet.
den elektr. spänning, som en elektrod av
metallen visar, nedsänkt i en en-normal
lösning av ett salt av metallen. Därvid
antages vanl. vätets n. som noll-punkt. N.
är ett mått på metallernas tendens att
bilda joner (»elektrolytiska lösningstryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
