Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Normalpotential - Normalskolekompetens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4717
Normalskolekompetens—Norra Hestra.
4718
ket»), vilken, är större ju större positivt
värde n. har.
Normalskolekompetens. Kompetens som
motsvarar avgångsbetyg från Statens
normalskola för flickor; ung. detsamma som
8-klassig högre flickskola och något mer
än realskoleexamen.
Normaltid. Se Tid!
Normal ton. N. kallas den ton, från
vilken man utgår vid stämning av
musikinstrument. Den är ettstrukna a med 435
dubbla svängningar i sek. vid + 15° C.
och fastställdes som internationell i Wien
1885. Under 1700-talet och 1800-talets
förra hälft hade man två n., en s. k. k a
m-marton för orkester och en s. k. o
r-gelton el. korton för orgel, vilken
senare stod en hel ton (ibland en liten ters)
högre än den förra.
Norman, Fredrik Vilhelm
Ludvig, f. 1831, d. 1885. Tonsättare,
hovkapellmästare. N. har komponerat
symfonier, stråkkvartetter, pianosaker,
kantatverk, mans- och blandade körer m. m. och
sökte skapa en inhemsk kammar- och
orkesterstil. Led. av Mus. ak.
Norman [nå’mon], Montagu Collet,
f. 1871. Eng. finansman, sedan 1920 chef
för Bank of England.
Normander el. n o r m a n n e r. Namn på
nordmän, som under 900-talet erövrade
Normandie, samt dessa erövrares
ättlingar, vilka under 1000- och 1100-talen
behärskade s. Italien.
Normandie [nårmandi’]. Medeltida prov,
i n. Frankrike, belägen vid Engelska
kanalen och omkring nedre Seine. Sedan
landet på 800-talet skövlats av nordiska
vikingar och på 900-talet erövrats av dem
(se Normander!), fick det namnet N.
Talrika ortnamn erinra ännu om
norman-dernas språk och kultur.
Normandiska öarna (eng. Channel
Islands, »Kanalöarna»). Brittisk ögrupp i
Engelska kanalen, n. om Bretagne, best, av
fyra större och ett flertal mindre öar med
en sammanlagd yta av 195 kvkm (=
Hisingen) . Befolkningen talar normandisk
franska och har praktiskt taget
fullstän
dig självstyrelse. N. äro bekanta för sin
högtstående trädgårdsskötsel. 90 000 inv.
(1921).
Normann, Georg, d. 1553. Pommersk
adelsman, en av Gustav Vasas mest kända
medhjälpare och förtrogne. N. inkallades
1539 urspr. som lärare för hertig Erik, men
redan samma år fick han av konungen i
uppdrag att ordna de kyrkl. förh. i landet
och utnämndes efter tyskt mönster till
superintendent. Då konungens minister v.
Pyhy störtats 1543, kom han att spela en
ännu mera betydelsefull roll. Han anlitades
både i den inre och yttre politiken, och
under åren 1544—52 torde han ha medverkat
vid de allra flesta statshandlingars
utarbetande. I mots. till flertalet lyckades han
hela tiden bibehålla den misstänksamme
och häftige konungens gunst.
Normlösa. Socken i Östergötlands län
(Vifolka härad). 663 inv. (1932).
Norna. Sv. namn på Calypso bulbo’sa.
Norna Gest. Signatur för K. A. N i c a
n-d e r inom Götiska förbundet.
Nornan. Litterär julkalender, utg. i
Stockholm 1873—1906.
Nornor. I nord, mytologi kvinnliga
väsen, som troddes råda över människornas
öde. De tre förnämsta voro U r d, V
e’r-dandi och Skuld. Felaktig är
uppgiften, att den första skulle vara forntidens,
den andra nutidens och den tredje
framtidens norna. I själva verket visa alla tre
namnen hän på framtiden. N:s antal anses
påverkat av de antika ödesgudinnornas.
Norra Björke. Socken i Älvsborgs län
(Väne härad). 754 inv. (1932).
Norra Finnskoga. Socken i Värmlands
län (Älvdals härad). 1 760 inv. (1932).
Norra Fågelås. Socken i Skaraborgs län
(Kåkinds härad). 1 025 inv. (1932).
Norrahammars bruk. Mekanisk verkstad
vid Norrahammar med fabrik för
tennartiklar vid Hulufors, båda i Jönköpings län.
N. grundades 1877, har en årstillverkning
på 5 mill. kr. och äges nu av H u s q v a
r-na Vapenfabriks a. b.
Norra Hestra. Socken i Jönköpings län
(Mo härad). 604 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
